PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 15 juni 2023

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

Inflationen har gått ner men beräknas förbli alltför hög under alltför lång tid. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. ECB-rådet beslutade därför idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter.

Dagens räntehöjningar återspeglar vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Enligt de makroekonomiska prognoserna för juni förväntar sig Eurosystemets experter att den totala inflationen i genomsnitt landar på 5,4 procent 2023, 3,0 procent 2024 och 2,2 procent 2025. Indikatorerna för underliggande pristryck är fortsatt starka även om vissa uppvisar preliminära tecken på att lätta. Prognosererna för inflation exklusive energi och livsmedel har uppreviderats, särskilt för innevarande och nästkommande år, p.g.a. tidigare överraskningar på uppåtsidan och effekten av den starkare arbetsmarknaden på takten för disinflation. De förutser nu att den landar på 5,1 procent 2023, för att sedan gå ner till 3,0 procent 2024 och 2,3 procent 2025. Prognoserna för ekonomisk tillväxt har sänkts något för det här året och nästa år. Nu väntas ekonomin växa i en takt på 0,9 procent 2023, 1,5 procent 2024 och med 1,6 procent 2025.

Samtidigt påverkar våra tidigare räntehöjningar med kraft finansieringsförhållandena och får gradvis effekt i hela ekonomin. Lånekostnaderna har stigit kraftigt och lånetillväxten tappar fart. Stramare finansieringsförhållanden är det viktigaste skälet till varför inflationen bedöms gå ner ytterligare mot vårt mål i och med att de i allt högre grad väntas dämpa efterfrågan.

Våra framtida beslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på nivåer som är tillräckligt restriktiva för att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål och att de kommer att hållas på dessa nivåer under så lång tid som krävs. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att fortsatt baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.

ECB-rådet bekräftar att man kommer att upphöra med återinvesteringar i APP-portföljen (program för köp av tillgångar) fr.o.m. juli 2023.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.

Ekonomisk aktivitet

Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet har stagnerat under de senaste månaderna. Precis som under det fjärde kvartalet förra året sjönk den med 0,1 procent under det första kvartalet 2023 som resultat av en minskning i både privat och offentlig konsumtion. Den ekonomiska tillväxten kommer troligen att förbli svag på kort sikt men stärkas under året när inflationen sjunker och leveransstörningarna fortsätter att lätta. Förhållandena varierar i olika sektorer av ekonomin. Tillverkningssektorn fortsätter att försvagas, delvis beroende på lägre global efterfrågan och stramare finansieringsförhållanden i euroområdet medan tjänstesektorn går fortsatt starkt.

Arbetsmarknaden fortsätter att vara en styrkefaktor. Nästan en miljon arbetstillfällen tillkom under det första kvartalet i år och arbetslösheten var historiskt låg med 6,5 procent i april. Det genomsnittliga antalet arbetade timmar fortsatte att öka men ligger fortfarande något under nivåerna före pandemin.

När energikrisen nu avtar bör offentliga stödåtgärder snabbt och samordnat avvecklas för att undvika att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket skulle nödvändiggöra en starkare penningpolitisk respons. Finanspolitik bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och att den höga statsskulden gradvis minskar. Åtgärder för att stärka euroområdets försörjningskapacitet, särskilt inom energisektorn, kan också bidra till att minska pristryck på medellång sikt. Reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör slutföras snart.

Inflation

Inflationen sjönk ytterligare till 6,1 procent i maj enligt Eurostats snabbstatistik, från 7,0 procent i april. Denna nedgång var brett baserad. Energiprisinflationen, som steg i april, fortsatte sin nedåttrend och var negativ i maj. Livmedelsinflationen sjönk åter men var fortsatt hög på 12,5 procent.

Inflationen exklusive livsmedel och energi sjönk i maj för andra månaden i följd till 5,3 procent, från 5,6 procent i april. Varuinflationen avtog ytterligare och sjönk till 5,8 procent från 6,2 procent i april. Tjänsteinflationen sjönk för första gången på flera månader, från 5,2 procent till 5,0 procent. Indikatorerna för underliggande pristryck är fortsatt starka även om vissa uppvisar preliminära tecken på att lätta.

Tidigare energiprisökningar driver fortfarande upp priserna i hela ekonomin. Uppdämd efterfrågan från återöppningen av ekonomin fortsätter också att driva upp inflationen, särskilt för tjänster. Lönetryck, som till viss del återspeglar engångsbetalningar, blir alltmer en viktig källa till inflation. Ersättning per anställd steg med 5,2 procent under det första kvartalet i år och avtalslöner med 4,3 procent. Vidare har företag i vissa sektorer kunnat hålla vinsterna relativt höga, särskilt när efterfrågan överstigit utbudet. Även om de flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar för närvarande ligger på runt 2 procent är vissa indikatorer fortsatt höga och de behöver följas noga.

Riskbedömning

Utsikterna för den ekonomiska tillväxten och inflationen är fortsatt högst osäkra. Nedåtrisker för tillväxten inbegriper Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och växande geopolitiska spänningar, vilka skulle kunna splittra global handel och på så vis tynga ekonomin i euroområdet. Tillväxten kan också bli långsammare om de penningpolitiska effekterna får ett starkare genomslag än beräknat. Förnyade spänningar på finansmarknaderna skulle kunna leda till ännu stramare finansieringsförhållanden än väntat och försvaga tillförsikten. En svagare tillväxt i världsekonomin skulle också ytterligare kunna dämpa den ekonomiska aktiviteten i euroområdet. Tillväxten skulle dock kunna bli högre än beräknat om den starka arbetsmarknaden och avtagande osäkerheten innebär att människor och företag känner mer tillförsikt och ger ut mer pengar. 

Uppåtrisker för inflationen inbegriper nytt potentiellt uppåttryck på kostnaderna för energi och livsmedel, även detta till följd av Rysslands krig mot Ukraina. En ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar och vinstmarginaler än beräknat skulle också kunna driva upp inflationen, även på medellång sikt. Nya löneavtal i ett antal länder har ökat på uppåtriskerna för inflationen. Däremot skulle nya spänningar på finansmarknaderna kunna driva ner inflationen snabbare än beräknat. Svagare efterfrågan, t.ex. som resultat av ett starkare penningpolitiskt genomslag, skulle också kunna bidra till lägre pristryck, framför allt på medellång sikt. Inflationen skulle också gå ner snabbare om sjunkande energi- och livsmedelspriser fick ett snabbare genomslag på andra varor och tjänster än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Vår penningpolitiska åtstramning fortsätter att återspeglas i riskfria räntor och bredare finansieringsförhållanden. Finansieringsvillkoren är stramare för bankerna och utlåningen blir dyrare för företag och hushåll. I april nådde utlåningsräntorna sin högsta nivå på mer än tio år och låg på 4,4 procent för företagslån och 3,4 procent för bolån.

Dessa högre låneräntor, tillsammans med stramare kreditförhållanden och lägre efterfrågan påå lån har ytterligare försvagat kreditutvecklingen. Den årliga tillväxttakten i lån till företag sjönk åter i april, till 4,6 procent. Månadsförändringen har i genomsnitt varit negativ sedan november. Lån till hushåll växte i en årstakt på 2,5 procent i april med en endast marginell månadsförändring. Som resultat av svag bankutlåning och minskningen i Eurosystemets balansräkning fortsatte det breda penningmängdsmåttet på årsbasis att minska till 1,9 procent i april. Månadsförändringen i detta mått har varit negativ sedan december.

I linje med vår penningpolitiska strategi gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Utsikterna för finansiell stabilitet har medfört fortsatta utmaningar sedan vår senaste bedömning i december 2022. Stramare finansieringsvillkor leder till att bankernas kostnader för finansiering ökar och även kreditriskerna för utestående lån. Dessa faktorer kan tillsammans med den senaste tidens spänningar i det amerikanska banksystemet leda till att det uppstår systemstress och sänka den ekonomiska tillväxten på kort sikt. En annan faktor som kan tynga motståndskraften i finanssektorn är nedgången på fastighetsmarknaderna, som skulle kunna förstärkas av högre lånekostnader och en ökad arbetslöshet. Samtidigt har dock bankerna i euroområdet starka kapital- och likviditetspositioner som kan dämpa dessa risker för den finansiella stabiliteten. Makrotillsynen är fortsatt den främsta försvarslinjen mot uppkomsten av finansiella sårbarheter.

Slutsats

Inflationen har gått ner men beräknas förbli alltför hög under alltför lång tid. ECB-rådet beslutade således idag att höja de tre styrräntorna med 25 punkter i linje med sin beslutsamhet att säkerställa att inflationen inom rimlig tid återgår till det medelfristiga tvåprocentsmålet.

Våra framtida beslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på nivåer som är tillräckligt restriktiva för att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål och att de kommer att hållas på dessa nivåer under så lång tid som krävs. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att fortsatt baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.