Vanliga frågor om kontanter

Kommer kontanter snart att försvinna?

Nej. Kontanter kommer att fortsätta vara det grundläggande betalningsmedlet under överskådlig framtid. Kontanter har ett värde och kan lätt äkthetskontrolleras, och det behövs ingen utomstående part för att göra betalningar. Inget annat betalningsinstrument än kontanter fyller dessa tre funktioner på ett lika effektivt sätt som kontanter.

Elektroniska betalningar blir allt vanligare. Kommer det att göra att kontanter blir överflödiga?

Nej. Kontanternas speciella egenskaper säkerställer att de förblir relevanta även i framtiden. Digitala betalningsmetoder kan vara användbara för många människor men de passar inte alla. Elektroniska betalningar kommer inte att ersätta kontanter som betalningsinstrument utan finnas som ett alternativ vid sidan om kontanter.

Får detaljhandeln vägra ta emot en kontant betalning?

I mars 2010 utfärdade Europeiska kommissionen rekommendation (2010/191/EU) baserad på en rapport från expertgruppen om euron som lagligt betalningsmedel (Euro Legal Tender Expert Group). Däri framgår följande vad gäller skyldighet att ta emot kontanter:

• Detaljhandeln får inte neka att ta emot kontanter såvida inte båda parter kommit överens om ett annat betalningssätt.
• Det är inte tillräckligt att sätta upp en lapp om att kontanta betalningar, eller betalningar som görs med vissa sedelvalörer, inte godkänns. Detaljhandlare måste ha en berättigad anledning, t.ex. svårighet att inneha tillräckligt med kontantreserver eller att de kan påvisa konkreta fysiska säkerhetsrisker vid stora mängder kontanter.
• Offentliga serviceinrättningar får inte utan goda skäl vägra att ta emot kontantbetalning och inte heller tillämpa inskränkningar. En sådan vägran skulle innebära en underminering av eurons ställning som lagligt betalningsmedel och denna är skyddad genom EU-lagstiftning.

Har de nationella centralbankerna behörighet över sedlar och mynt?

Ja. Behörighet att utge eurosedlar har ECB och de nationella centralbanker som ingår i Eurosystemet. Däremot ligger ansvaret för att ge ut euromynt på de enskilda medlemsstaterna i euroområdet, men de får bara ge ut euromynt i den omfattning som godkänns av ECB. Alla nationella centralbanker är involverade i logistiken av myntlager och myntreserver.

Kan en bank avgöra om en sedel är falsk?

Nej. Om en bank tvivlar på om en eurosedel är äkta lämnar banken in den till den nationella centralbanken (eller till centrum för analys av sedelförfalskningar), som fattar det slutliga beslutet om en sedel är äkta eller inte.

Finns det fler än en serie eurosedlar?

Ja. Den första serien eurosedlar (5 € till 500 €) gavs ut 2002 och är fortfarande lagligt betalningsmedel. Mellan 2013 och 2019 började ECB och de nationella centralbankerna i Eurosystemet ge ut den andra serien eurosedlar, som även kallas Europaserien. I denna serie finns sedelvalörer från 5 € till 200 €. Ingen 500-eurosedel ges längre ut. Sedlarna i Europaserien har ny utformning och förbättrade säkerhetsdetaljer.

Måste alla butiker erbjuda cashback och cash-in-shop? Finns de här tjänsterna i alla länder?

Cashback- och cash-in-shop-tjänster är alternativa sätt att ta ut kontanter, som kompletterar uttagsautomater och bankkontor, och butikerna får själva bestämma om de vill erbjuda sina kunder de här tjänsterna. Enligt en undersökning som vi genomförde 2021 erbjuder elva procent av butikerna i euroområdet cashback-tjänster och sex procent cash-in-shop-tjänster. Det finns dock ett antal euroländer där de här tjänsterna ännu inte erbjuds.

Kan coronaviruset smitta via sedlar?

Den mängd virus som skulle kunna överföras är så liten att risken är obetydlig jämfört med andra ytor som människor dagligen kommer i kontakt med. För att säkerställa att hanteringen av kontanter är så säker som möjligt har ECB ett nära samarbete med europeiska laboratorier för att få reda på hur coronavirus beter sig på olika ytor. Läs på vår blogg för mer information.