Nyckeltal

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Syftet med ECB:s förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen^[1] är en integrerad del av ECB:s årsbokslut och är utformad att ge läsarna bakgrundsinformation om årsredovisningen.^[2] Med tanke på att ECB:s aktiviteter och transaktioner genomförs för att stödja målen för dess politik bör de finansiella positionerna och resultaten beaktas tillsammans med dess åtgärder.

Följaktligen presenterar förvaltningsberättelsen ECB:s viktigaste uppgifter och verksamhet och hur dessa påverkar årsredovisningen. I den analyseras vidare de viktigaste händelserna i balansräkningen och i resultaträkningen under året och den innehåller information om ECB:s eget nettokapital. Och slutligen beskrivs riskmiljön i vilken ECB är verksam, och det ges information om vilka specifika risker ECB är exponerad för samt vilka policyer för riskhantering som används för att mildra dessa risker.

1.2 Huvudsakliga uppgifter och verksamheter

ECB ingår i Eurosystemet, som utöver ECB består av de nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som har euron som valuta.^[3] Eurosystemets främsta mål är att upprätthålla prisstabilitet. ECB utför sina uppgifter, vilka fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt^[4] och i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken^[5] (diagram 1). ECB bedriver sin verksamhet för att uppfylla sitt mandat och inte i vinstsyfte.

Bild 1

ECB:s viktigaste uppgifter

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner redovisas i årsredovisningarna för ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, vilket återspeglar principen om decentralisering av penningpolitikens genomförande i Eurosystemet. Tabell 1 nedan ger en översikt över ECB:s viktigaste transaktioner och funktioner för att uppfylla sitt mandat och visar hur dessa påverkar ECB:s årsredovisning.

1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansräkning

Under perioden 2019–2022 växte ECB:s balansräkning kraftigt, främst beroende på ECB:s direkta värdepappersköp i samband med genomförande av Eurosystemets penningpolitik (diagram 1). Den kraftiga tillväxten i balansräkningen under 2020 och 2021 berodde framför allt på nettoköp av värdepapper inom ramen för APP-programmet (program för köp av tillgångar)^[6] och lanseringen av PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin)^[7] i mars 2020. Nettoköpen av värdepapper inom PEPP och APP upphörde i slutet av mars 2022 respektive den 1 juli 2022, vilket ledde till en mer måttlig tillväxt i ECB:s balansräkning under 2022.

Diagram 1

Huvudkomponenter i ECB:s balansräkning

(miljarder euro)

Under 2023 minskade ECB:s balansräkning med 24,4 miljarder euro till 674,5 miljarder euro, främst beroende på den gradvisa minskningen av APP-innehaven som resultat av den endast partiella återinvesteringen av förfall av värdepapper i denna portfölj mellan mars och juni 2023, och det fullständiga upphörandet av sådana återinvesteringar fr.o.m. juli 2023.

Värdepapper i euro som innehas för penningpolitiska syften utgjorde 63 procent av ECB:s totala tillgångar i slutet av 2023. I denna balanspost ingår värdepapper som ECB köpt inom programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), CBPP3, ABSPP, PSPP och PEPP. Värdepapper som förvärvats inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Baserat på ECB-rådets beslut fortsatte Eurosystemet att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper inom PEPP under hela året och inom APP fram till slutet av februari 2023. Från slutet av mars till slutet av juni 2023 återinvesterade Eurosystemet därefter endast delvis förfall av värdepapper inom ramen för APP, och från och med juli 2023 upphörde dessa återinvesteringar. Till följd av dessa beslut minskade ECB:s värdepappersportfölj för penningpolitiska syften med 31,9 miljarder euro till 425,3 miljarder euro (diagram 2) där innehaven inom PSPP, ABSPP och CBPP3 inom ramen för APP minskade med 18,0 miljarder euro, 9,5 miljarder euro respektive 1,6 miljarder euro till följd av inlösen. PEPP-portföljen minskade med 2,6 miljarder euro, huvudsakligen beroende på nettoeffekten av avskrivning av överkurser och underkurser^[8] på värdepapper i portföljen.

ECB-rådet avser^[9] fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP under det första halvåret av 2024. Därefter är avsikten att PEPP-portföljen på Eurosystemsnivå ska minska med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad under det andra halvåret och återinvesteringar helt upphöra i slutet av 2024. ECB-rådet kommer att fortsätta tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

Diagram 2

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

För de aktiva programmen för värdepapper som innehas för penningpolitiska syften, nämligen APP och PEPP, hade värdepapper i ECB:s innehav i slutet av 2023 diversifierad löptidsprofil^[10] (diagram 3).

Diagram 3

Löptidsprofil för APP och PEPP

2023 ökade det totala värdet i euro på ECB:s valutareservportfölj, som består av guld, särskilda dragningsrätter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi, med 3,3 miljarder euro till 87,7 miljarder euro.

Beräknat i euro ökade ECB:s innehav av guld och guldfordringar 2023 med 2,7 miljarder euro till 30,4 miljarder euro (diagram 4) främst beroende på en ökning i marknadspriset på guld i eurotermer. Denna ökning ledde också till en motsvarande ökning av ECB:s värderegleringskonton för guld (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”). Efter Kroatiens antagande av den gemensamma valutan från och med den 1 januari 2023 överförde Hrvatska narodna banka till ECB guld till ett värde av 96 miljoner euro.

Diagram 4

Guldinnehav och guldpriser

(vänstra skalan: miljarder euro; högra skalan: priset i euro per uns finguld)

ECB:s valutainnehav^[11] i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi ökade i eurotermer med 0,2 miljarder euro till 55,2 miljarder euro (diagram 5) huvudsakligen som resultat av intäkter under året, främst från portföljen med US-dollar. När Kroatien antog den gemensamma valutan fr.o.m. den 1 januari 2023 överförde Hrvatska narodna banka reservtillgångar i US-dollar till ett värde av 544 miljoner euro till ECB. Ökningen av det totala värdet på valutainnehavet upphävdes delvis, främst till följd av deprecieringen av US-dollar och japanska yen mot euro.

Diagram 5

Innehav av utländsk valuta

(miljarder euro)

US-dollar är den största komponenten i ECB:s valutareserv och utgör 81 procent av det totala innehavet vid slutet av 2023.

ECB förvaltar investeringar i sina valutainnehav enligt en trestegsmetod. Efter förslag från avdelningen för ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportfölj som sedan godkänns av ECB-rådet. Sedan sammanställer ECB:s portföljförvaltare den taktiska referensportföljen, som godkänns av ECB-rådet. I ett tredje steg genomförs dagligen investeringstransaktioner decentraliserat av de nationella centralbankerna.

ECB:s valutainnehav är huvudsakligen investerat i värdepapper och penningmarknadsinlåning eller som löpande räkningar (diagram 6). Värdepapper i denna portfölj värderas till marknadspris vid årets slut.

Diagram 6

Sammansättning av investeringar i utländsk valuta.

(miljarder euro)

Syftet med ECB:s valutainnehav är att finansiera potentiella interventioner på valutamarknaden. Av denna anledning förvaltas ECB:s valutainnehav i enlighet med tre målsättningar (i prioritetsordning): likviditet, säkerhet och avkastning. Följaktligen innehåller denna portfölj huvudsakligen värdepapper med kort löptid (diagram 7).

Diagram 7

Löptidsprofil för värdepapper i utländsk valuta

Värdet på portföljen för egna medel ökade med 1,0 miljard euro till 22,1 miljarder euro (diagram 8), främst beroende på i) återinvestering av ränteintäkter från denna portfölj och ii) det ökade marknadsvärdet på värdepapper i euro som hålls i denna portfölj till följd av nedgången i avkastningen på euroområdets obligationer vid årets slut (diagram 17).

Portföljen består huvudsakligen av värdepapper i euro som värderas till marknadspris vid årets slut. Under 2023 bestod portföljen till 77 procent av statspapper.

Andelen gröna investeringar i portföljen för egna medel fortsatte att öka, från 13 procent i slutet av 2022 till 20 procent i slutet av 2023. ECB planerar att denna andel ska öka under de kommande åren.^[12] Sedan 2021 kompletteras köpen av gröna obligationer på andrahandsmarknaderna med investeringar i den särskilda eurodenominerade investeringsfond för gröna obligationer som Bank for International Settlements lanserade för centralbanker i januari 2021.

Diagram 8

ECB:s portfölj för egna medel

(miljarder euro)

ECB:s portfölj för egna medel består huvudsakligen av investeringar av inbetalat kapital och belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningar för finansiella risker. Syftet med denna portfölj är att skapa intäkter som bidrar till finansiering av de av ECB:s driftskostnader som inte är relaterade till tillsynsuppgifterna.^[13] Den investeras i tillgångar i euro, inom de gränser som anges i dess ramverk för riskkontroll. Detta resulterar i en mer diversifierad löptidsstruktur (diagram 9) än i valutareservportföljen.

Diagram 9

Löptidsprofil för värdepapper i ECB:s portfölj för egna medel

I slutet av 2023 var det totala värdet av eurosedlar i omlopp 1 567,7 miljarder euro, i stort sett samma som i slutet av 2022. ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar. Detta värde uppgick vid årets slut till 125,4 miljarder euro. Eftersom ECB inte självt ger ut sedlar utgörs detta innehav av fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet till ett värde som motsvarar värdet på de sedlar i omlopp som allokerats till ECB.

ECB:s skulder inom Eurosystemet, som huvudsakligen innefattar de nationella centralbankernas Targetsaldon netto gentemot ECB samt ECB:s skulder för de reservtillgångar som överfördes till ECB av de nationella centralbankerna i euroområdet när dessa anslöt sig till Eurosystemet, ökade med 89,6 miljarder euro till 445,0 miljarder euro i slutet av 2023.

Utvecklingen av skulder inom Eurosystemet påverkas främst av utvecklingen av nettoskuld i Target. De främsta bidragande faktorerna till förändringarna i nettoskuld i Target under perioden 2019–2023 var köp och inlösen av penningpolitiska värdepapper, som avvecklas via Target-konton, och förändringar i skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet (se diagram 10). Under 2023 var kassainflödena från inlösen av penningpolitiska värdepapper lägre än de kassautflöden som berodde på de minskade skulderna i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet, vilket ledde till en allmän ökning av nettoskuld i Target.

Diagram 10

Targetsaldon netto inom Eurosystemet, skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet och värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Under 2023 minskade ECB:s övriga skulder med 107,7 miljarder euro till 58,0 miljarder euro, beroende på minskningen i skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet. Det förekom minskningar i i) inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud^[14], ii) saldon i underordnade system utanför euroområdet som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten och iii) kontanter som erhållits som säkerhet för utlåning av PSPP-värdepapper och PEPP-värdepapper.

1.3.2 Nettokapital

ECB:s nettokapital består av dess kapital, eventuella belopp i avsättningen för finansiella risker och den allmänna reservfonden, värderegleringskonton^[15], eventuella ackumulerade förluster från tidigare år och årets vinst/förlust.^[16]

I slutet av 2023 uppgick ECB:s nettokapital totalt till 44,5 miljarder euro (diagram 11), vilket var 7,0 miljarder euro lägre än 2022 på grund av förluster under 2023. Avsättningen för finansiella risker användes fullt ut för att täcka en del av dessa förluster och minskade förlusten för året till 1,3 miljarder euro. Minskningen i ECB:s nettokapital från förlusterna 2023 upphävdes delvis av i) ökningen i i) värderegleringskontona, främst till följd av uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro 2023 och ii) bidragen från Hrvatska narodna banka till det inbetalade kapitalet, värderegleringskontona och avsättningen för finansiella risker, efter Kroatiens införande av den gemensamma valutan från och med den 1 januari 2023.

Diagram 11

ECB:s nettokapital

(miljarder euro)

Förändringar i ECB:s nettokapital under året redovisas i tabell 2.

Orealiserade vinster på guld och utländsk valuta och orealiserade vinster på värdepapper som har omvärderats intäktsförs inte i resultaträkningen utan bokförs direkt på värderegleringskonton på skuldsidan av ECB:s balansräkning. Saldona i dessa konton kan användas för att absorbera effekten av framtida negativa växelkurs- och/eller prisrörelser och stärker således ECB:s skydd mot de underliggande riskerna. Under 2023 ökade värderegleringskontona för guld, utländsk valuta och värdepapper med 0,7 miljarder euro till 36,9 miljarder euro, främst beroende på högre värderegleringssaldon för guld till följd av uppgången i marknadspriset för guld i eurotermer. Värderegleringssaldona för utländska valutor minskade främst beroende på deprecieringen av US-dollar och japanska yen mot euron (diagram 12).

Diagram 12

Viktigaste växelkurser och guldpriser under perioden 2019–2023

(procentuella förändringar vis-à-vis 2019, uppgifter vid årets slut)

Med tanke på dess exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1 ”Finansiella risker”) kan ECB reservera för finansiella risker, i den utsträckning ECB-rådet anser det nödvändigt för att täcka förluster som uppstår till följd av denna exponering. Varje år granskas storleken på denna avsättning med beaktande av ett antal faktorer, inbegripet innehavet av risktillgångar, beräknat resultat för det kommande året och en riskbedömning. Avsättningen för finansiella risker, inklusive eventuella belopp i ECB:s allmänna reservfond, får inte överstiga värdet av det kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet. I slutet av 2022 uppgick denna avsättning till 6 566 miljoner euro. Efter Kroatiens införande av den gemensamma valutan bidrog Hrvatska narodna banka med 53 miljoner euro till avsättningen för finansiella risker från och med den 1 januari 2023, vilket ökade dess storlek till 6 620 miljoner euro. Efter den årliga översynen beslutade ECB-rådet i slutet av 2023 att hela avsättningen skulle tas i anspråk för att delvis uppväga förluster som uppstått 2023. ECB-rådet kan besluta att fylla på avsättningen för finansiella risker inom ramen för sin årliga översyn när ECB återgår till vinst.

ECB:s förlust under året, efter frigörandet av avsättningen för finansiella risker, uppgick till 1,3 miljarder euro (se avsnitt 1.3.3 ”Resultaträkning”). ECB-rådet beslutade att föra över denna förlust på ECB:s balansräkning för att avräknas mot framtida vinster.

1.3.3 Resultaträkning

ECB:s resultat har minskat gradvis sedan 2019 (diagram 13). Under 2020 och 2021 drevs denna minskning främst av lägre intäkter från valutareserver och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften. Under 2022 och 2023 var minskningen i ECB:s resultat främst en följd av att ränterisken förverkligades i och med att ränteuppgången i euroområdet ledde till en omedelbar ökning i de räntekostnader som ECB betalade på sin nettoskuld i Target, medan intäkterna från ECB:s tillgångar inte ökade i samma takt eller utsträckning (se avsnitt 1.4.1 ”Finansiella risker”).

ECB:s förlust för 2023, efter en lång period med stora vinster, återspeglar den roll och de nödvändiga politiska åtgärder som Eurosystemet fått vidta för att uppfylla sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet och påverkar inte dess förmåga att bedriva en effektiv penningpolitik. Under de föregående åren har ECB:s balansräkning ökat kraftigt, främst på grund av köp av värdepapper inom ramen för programmen för köp av tillgångar. De flesta av de penningpolitiska värdepapperna på tillgångssidan köptes under en period med låga räntor och löper med lång löptid och fast kupong. De kommer att fortsätta att generera relativt låga ränteintäkter utan att omedelbart påverkas av förändringar i ECB:s styrräntor. Samtidigt ledde kontantavvecklingen av dessa köp via Target till en ökning av ECB:s nettoskuld i Target, som löper med samma ränta som de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. För att bekämpa inflationen i euroområdet började denna ränta höjas under 2022 vilket resulterade il en omedelbar ökning av ECB:s räntekostnader.

ECB kommer sannolikt att göra ytterligare förluster under de närmaste åren som resultat av att ränterisken förverkligas, innan hållbara vinster återkommer. Förekomsten och omfattningen av förluster är osäkra och är framför allt avhängiga av den framtida utvecklingen av ECB:s styrräntor samt storleken på och sammansättningen av ECB:s balansräkning. ECB:s kapital och dess betydande värderegleringskonton, som tillsammans uppgick till 45,8 miljarder euro i slutet av 2023 (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”), understryker dock finansiell styrka, och under alla omständigheter kan ECB fungera effektivt och uppfylla sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet oavsett eventuella förluster.

Diagram 13

Huvudkomponenter i ECB:s resultaträkning

(miljoner euro)

Under 2023 använde ECB hela beloppet på 6 620 miljoner euro som avsatts för finansiella risker för att delvis kompensera för förluster som uppstått under året. Efter överföring från denna avsättning var ECB:s förlust 1 266 miljoner euro (2022: noll). Den främsta orsaken till förlust var de betydande räntekostnaderna netto (diagram 14).

Diagram 14

Orsaker till ECB:s resultat 2022 och 2023

(miljoner euro)

ECB:s räntekostnader netto uppgick 2023 till 7 193 miljoner euro, jämfört med ett räntenetto på 900 miljoner euro 2022 (diagram 15). Detta berodde främst på räntekostnader från ECB:s nettoskuld i Target. Övriga räntekostnader netto och kostnaden för förräntningen av de fordringar som de nationella centralbankerna i euroområdet har avseende valutareserver som överförts till ECB bidrog till denna minskning. Dessa kostnader uppvägdes delvis av högre ränteintäkter från i) ECB:s fordringar avseende fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet, ii) värdepapper som innehas för penningpolitiska syften och iii) valutareserver.

Diagram 15

Nettoränteintäkter/(-kostnader)

(miljoner euro)

Nettoränteintäkter från värdepapper som innehas för penningpolitiska syften ökade med 1 933 miljoner euro till 3 467 miljoner euro 2023 (diagram 16), beroende på högre nettoränteintäkter från värdepapper i APP (inom CBPP3, ABSPP och PSPP) och PEPP. Räntenettot från APP-innehav ökade med 1 247 miljoner euro till 2 818 miljoner euro 2023, medan räntenettot från PEPP-portföljen genererade ett räntenetto på 600 miljoner euro 2023 jämfört med en räntekostnad på 103 miljoner euro året innan. Denna utveckling berodde främst på den kraftiga uppgången i räntor och obligationsräntor i euroområdet, med början 2022 (diagram 17), och som i) möjliggjorde återinvesteringar inom APP och PEPP till högre avkastning än den historiska avkastningen på de respektive portföljerna och ii) hade en positiv inverkan på den kupong som erhölls på värdepapper med rörlig ränta (särskilt i ABSPP). Lägre avskrivning av överkurs, främst på tidigare förvärvade värdepapper från den offentliga sektorn, bidrog också till ökningen. Nettoränteintäkterna på SMP minskade med 16 miljoner euro till 49 miljoner euro beroende på att storleken på denna portfölj minskade som resultat av förfall av värdepapper.

Diagram 16

Nettoränteintäkter/(-kostnader) på värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljoner euro)

Diagram 17

Räntor på sjuåriga statsobligationer i euroområdet

(procent per år, data vid månadsslut)

Nettoränteintäkterna från valutareserverna ökade med 1 583 miljoner euro till 2 382 miljoner euro, främst som resultat av de högre ränteintäkterna från värdepapper i US-dollar. Den genomsnittliga räntan på ECB:s US-dollarportfölj ökade under 2023 jämfört med året innan på grund av i) försäljning och inlösen av tidigare förvärvade obligationer med lägre ränta och ii) köp av värdepapper med högre avkastning efter en uppgång i räntan på obligationer i US-dollar sedan slutet av 2021 (diagram 18).

Diagram 18

Tvååriga statsobligationsräntor i USA, Japan och Kina

(procent per år, data vid månadsslut)

Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar till ECB och räntekostnader från förräntningen av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver ökade med 4 081 miljoner euro till 4 817 miljoner euro respektive 1 133 miljoner euro till 1 335 miljoner euro 2023. Förändringarna berodde på höjningar av räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, som är den ränta som används vid beräkningen av räntan på dessa poster. Räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna nådde 4,5 procent i slutet av 2023, medan den årliga genomsnittsräntan ökade från 0,6 procent 2022 till 3,8 procent 2023.

Räntenettot på Targetkonton till/från nationella centralbanker ökade med 12 161 miljoner euro till 14 236 miljoner euro 2023. Ökningen berodde främst på den högre genomsnittliga räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 2023, som används till förräntningen av ECB:s Target-saldon inom Eurosystemet.

Övriga räntekostnader netto på 2 288 miljoner euro 2023 kan jämföras med övriga nettoränteintäkter på 108 miljoner euro föregående år. Denna förändring berodde främst på förräntningen på inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud och avkastningen på saldon i underordnade system i euroområdet. Under andra halvåret 2022 började ECB, när de tillämpliga ersättningsräntorna blev positiva, betala ränta på dessa poster. Under 2023 ökade ersättningsräntorna och det genomsnittliga saldot för dessa poster ytterligare, vilket ledde till ökad ränteutgift. Dessa räntekostnader uppvägdes delvis av de högre ränteintäkter från portföljen för egna medel till följd av stigande räntor i euroområdet (diagram 17).

Realiserade nettoförluster från finansiella transaktioner minskade 2023 med 4 miljoner euro till 106 miljoner euro (diagram 19). Dessa förluster berodde främst på i) utestående överkurser på värdepapper i ABSPP som återbetalats före förfallodagen och ii) realiserade nettoprisförluster från försäljning av värdepapper denominerade i US-dollar under andra halvåret 2023 (diagram 20) vilkas marknadsvärde påverkades negativt av högre ränta på US-dollar under denna period (diagram 18).

Diagram 19

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

(miljoner euro)

Diagram 20

Kvartalsvisa realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner 2022 och 2023

(miljoner euro)

Orealiserade omvärderingsförluster kostnadsförs i form av nedskrivningar i ECB:s resultaträkning vid årets slut. Under 2023 uppgick dessa nedskrivningar till 38 miljoner euro, främst till följd av orealiserade prisförluster på ett antal värdepapper i US-dollar och portföljer för egna medel. Under 2022 var dessa förluster betydligt högre och uppgick till 1 840 miljoner euro (diagram 21) eftersom motsvarande räntor hade ökat kraftigt, vilket resulterade i en kraftig minskning av marknadsvärdet på merparten av värdepapperna i portföljerna för egna medel och i US-dollarportföljer i slutet av året.

Diagram 21

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

(miljoner euro)

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, ökade med 48 miljoner euro till 1 272 miljoner euro (diagram 22). Ökningen jämfört med 2022 berodde främst på högre personalkostnader till följd av högre genomsnittligt antal medarbetare 2023, främst inom banktillsyn, samt lönejusteringar. Denna ökning utjämnades delvis av lägre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring, främst till följd av lägre kostnad avseende tjänstgöring innevarande period efter den årliga aktuariella värderingen. De administrativa kostnaderna ökade, främst på grund av högre kostnader för externa konsulttjänster och återgången till full verksamhet efter pandemin, framför allt inom banktillsyn samt på grund av att den högre inflationen.

Kostnader för banktillsyn täcks helt av årliga avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn. Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsyn uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2023 till 654 miljoner euro.^[17]

Diagram 22

Driftskostnader och intäkter från banktillsyn

(miljoner euro)

1.4 Riskhantering

Riskhantering är en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process som ska i) identifiera och bedöma risker, ii) granska riskstrategi och riskpolicy, iii) vidta åtgärder för att dämpa risker och iv) övervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar understödjs av effektiva metoder, processer och system.

Bild 2

Riskhanteringscykel

Följande avsnitt fokuserar på risker, ursprung och tillämpliga ramar för riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen lägger fram förslag om policyer och förfaranden som säkerställer en lämplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB är exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som består av experter från Eurosystemets centralbanker, bidrar till övervakning, mätning och rapportering av finansiella risker som är relaterade till Eurosystemets balansräkning, och definierar och granskar därmed sammanhängande metoder och ramverk. På så vis hjälper RMC de beslutsfattande organen att säkerställa en lämplig skyddsnivå för Eurosystemet.

Finansiella risker uppstår på grund av ECB:s verksamhet och exponeringar i samband med dessa. De riskkontrollramar och gränser som ECB tillämpar för att hantera sin riskprofil varierar för olika typer av transaktioner och återspeglar policy eller investeringsmål för de olika portföljerna och de underliggande tillgångarnas riskegenskaper.

För att övervaka och bedöma riskerna använder ECB egenutvecklade riskbedömningstekniker. Dessa tekniker bygger på ett system för en samfälld simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, teknikerna och antagandena för riskmåtten bygger på branschstandarder och tillgängliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis som förväntat underskott (Expected Shortfall (ES)),^[18] uppskattat till 99 procents konfidensgrad, över en tidshorisont på ett år. Två tillvägagångssätt används för att beräkna risk: i) en bokföringsmetod, varvid ECB:s värderegleringskonton betraktas som en buffert i beräkningen av riskuppskattning, i linje med tillämpliga redovisningsregler och ii) ett finansiellt tillvägagångssätt, varvid värderegleringskontona inte betraktas som en buffert i riskberäkningen. ECB beräknar även andra riskmått på olika konfidensnivåer, gör analyser av känslighets- och stresscenarier och utvärderar mer långfristiga framtidsbedömningar av exponeringar och intäkter i syfte att få en heltäckande bild av riskerna.^[19]

ECB:s totala risker minskade under året. I slutet av 2023 uppgick de totala finansiella riskerna i ECB:s balansräkning, uppmätt enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år enligt bokföringsmetoden, till 16,7 miljarder euro, vilket var 1,6 miljarder euro lägre än riskbedömningen i slutet av 2022 (diagram 23). Den minskade risken återspeglar minskningen i ECB:s innehav inom ramen för APP, inledningsvis genom den endast partiella återinvesteringen av förfall av värdepapper mellan mars och juni 2023 följt av det fullständiga upphörandet av sådana återinvesteringar fr.o.m. juli 2023.

Diagram 23

Totala finansiella risker (ES 99 procent, bokföringsmetoden)

(miljarder euro)

Kreditrisker uppstår från ECB:s penningpolitiska portföljer, portföljinnehav avseende egna medel i euro och valutareserv. Även om värdepapper som innehas i penningpolitiska syften värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning är de, i avsaknad av försäljning, inte föremål för prisförändringar associerade med kreditmigrering. De är dock föremål för risk för kreditfallissemang. Portföljinnehav avseende egna medel i euro samt valutareserver värderas till marknadspriser och är således föremål för risk för kreditmigrering och risk för kreditfallissemang. Kreditrisken var i stort sett stabil i förhållande till 2022.

Kreditrisker mildras främst genom användning av godtagbarhetskriterier, förfaranden för tillbörlig aktsamhet och limiter som skiljer sig åt mellan olika portföljer.

Valutarisker och råvarurisker uppstår från ECB:s valuta- och guldinnehav. Valutarisken var i stort sett stabil jämfört med 2022.

Med hänsyn till vilken policyroll dessa tillgångar har, hedgar ECB inte de berörda valuta- och råvarurisker. Dessa risker dämpas istället genom förekomsten av värderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

ECB:s valutareserv och portföljinnehav av egna medel denominerade i euro är huvudsakligen investerade i räntebärande värdepapper med fast avkastning och föremål för marknadsränterisk, i och med att de värderas till marknadspris. ECB:s innehav av valutareserver är främst investerade i tillgångar med relativt korta löptider (se diagram 7 i avsnitt 1.3.1 ”Balansräkning”) medan tillgångar i portföljen för egna medel generellt har längre löptider (diagram 9 i avsnitt 1.3.1 ”Balansräkning”). Portföljernas ränterisk som uppmätts enligt bokföringsmetoden minskade jämfört med 2022, vilket återspeglar utvecklingen i marknadsförhållandena.

ECB:s marknadsränterisk dämpas genom tillgångallokering och värderegleringskonton.

ECB är också exponerad mot risken för obalanser mellan den ränta som erhålls på tillgångar och den ränta som betalas på skulder, vilket påverkar nettoränteintäkterna. Denna risk är inte direkt kopplad till någon viss portfölj utan snarare till hur ECB:s hela balansräkning är uppbyggd, särskilt förekomsten av obalanser mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid och avkastning. Förutom inkludering av denna risk i den ordinarie mätningen av totala finansiella risker över ett år övervakas den med hjälp av prognoser om ECB:s lönsamhet på medellång till lång sikt.

Denna typ av risk hanteras genom tillgångsallokering och mildras ytterligare genom förekomsten av icke-räntebärande skulder i ECB:s balansräkning.

Denna risk materialiserades dock 2023, vilket leder till finansiella förluster som förväntas kvarstå under de närmaste åren, varefter ECB väntas återgå till hållbara vinster. De beräknade förlusterna beror främst på att ECB:s räntenetto minskar. Många medel- och långfristiga tillgångar med fast kupongränta förvärvade när räntorna var mycket låga eller till och med noll och huvudsakligen finansierade medkortfristiga skulder till räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. När räntorna började stiga i mitten av 2022 steg kostnaderna för skulderna över räntan på tillgångarna. Följaktligen övergick föregående års nettoränteintäkter till nettoräntekostnader.

De risker som är kopplade till klimatförändringen införlivas gradvis i ECB:s ramverk för riskhantering. Under 2022 genomförde Eurosystemet det första klimatstresstestet av Eurosystemets balansräkning^[20] och därmed kunde man få en preliminär uppskattning av hur denna risk påverkar ECB:s balansräkning. Under de kommande åren kommer klimatstresstester att genomföras regelbundet och nästa test planeras för 2024.

1.4.2 Operativ risk

Direktionen har ansvaret för och godkänner policy och ramverk för ECB:s operativa riskhantering (ORM)^[21]. Kommittén för operativa risker (ORC) stöder direktionen i dess tillsyn över hanteringen av operativa risker vid ECB. ORM är en integrerad del av ECB:s ledningsstruktur och ledningsprocesser.^[22]

Huvudsyftet med ECB:s ramverk för hantering av operativa risker (ORM) är att bidra till att säkerställa att ECB uppfyller sina uppdrag och mål samt skyddar sitt anseende och sina tillgångar mot förlust, missbruk och skada. Enligt ramverket för hantering av operativ risk ansvarar varje verksamhetsområde för att identifiera, bedöma, reagera på, rapportera och övervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. ECB:s policy för risktolerans ger vägledning för strategier för riskrespons och förfaranden för riskacceptans. Den är länkad till en ”five-by-five risk matrix” där sannolikhet och påverkan graderas med hjälp av kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den miljö i vilken ECB arbetar innebär alltfler komplexa och sammanhängande hot och det finns en mängd operativa risker som sammanhänger med den dagliga verksamheten. De främsta oroskällorna för ECB omfattar ett spektrum av icke-finansiella risker beroende på människor, system, processer och externa händelser. Följaktligen har ECB inrättat förfaranden för att underlätta löpande och effektiv hantering av de operativa riskerna och för att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB fortsätter att fokusera på att stärka motståndskraften och tillämpar ett brett synsätt på risker och möjligheter utifrån helhetsperspektiv, där även hållbarhetsaspekter inkluderas. Vidare har responsstrukturer och beredskapsplaner upprättats för att säkerställa fortsatt drift av kritiska operativa funktioner i fall av störningar eller kriser.

1.4.3 Uppföranderisk

ECB har inrättat en särskild byrå för efterlevnad och organisationsstyrning, en viktig riskhanteringsfunktion för att stärka ECB:s förvaltningsramar i syfte att hantera uppföranderisker^[23]. Den har till uppgift att stödja direktionen i att skydda ECB:s integritet och anseende, främja etiska uppförandenormer och stärka ECB:s ansvarsskyldighet och öppenhet. En oberoende etikkommitté ger råd och vägledning om integritet och uppförande till högre ECB-tjänstemän och stöder ECB-rådet när det gäller att på ett lämpligt och konsekvent sätt hantera risker på verkställande nivå. Vad gäller Eurosystemet och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) arbetar kommittén för etik- och regelefterlevnad (ECC) för ett konsekvent genomförande av uppföranderamarna för nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter.

Under 2023 inrättade ECC en arbetsgrupp för uppföranderisker för att jämföra befintliga uppföranderegler och övervaknings- och rapporteringsprocesser vid ECB, de nationella centralbankerna och de nationella behöriga myndigheterna. Arbetsgruppens mål är att fastställa gemensamma minimistandarder och att tillhandahålla en enkel ram för uppföranderisker som kan utvidgas och stärkas under årens lopp.

2 ECB:s årsredovisning

2.1 Balansräkning per den 31 december 2023

2.2 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 2023

Frankfurt am Main, 13 februari 2024
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordförande

2.3 Redovisningsprinciper

Uppställning och presentation av årsredovisningen

ECB:s årsredovisning har upprättats i enlighet med nedanstående redovisningsprinciper,^[24] vilka enligt ECB-rådet ger en rättvis presentation av årsredovisningen och samtidigt återspeglar en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

Följande redovisningsprinciper har tillämpats: ekonomisk realitet och öppenhet, försiktighetsprincipen, händelser efter balansräkningens upprättande, väsentlighetsprincipen, bokföringsmässiga grunder, fortlevnadsprincipen samt konsekvens och jämförbarhet.

Redovisning av tillgångar och skulder

En tillgång eller skuld tas endast upp i balansräkningen om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från ECB, om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till ECB och om det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaden för eller värdet på tillgången.

Redovisningsgrunder

Räkenskaperna har upprättats på grundval av historiska anskaffningsvärden, anpassade för att inbegripa marknadsvärdering av omsättbara värdepapper (utom värdepapper som hålls för penningpolitiska syften), guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i och utanför balansräkningen.

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder återspeglas i räkenskaperna den dag de avvecklades.

Med undantag för värdepapperstransaktioner avista bokförs transaktioner i finansiella instrument i utländsk valuta på konton utanför balansräkningen på affärsdagen. På avvecklingsdagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen. Köp och försäljning av valuta påverkar nettovalutapositionen på affärsdagen och realiserade resultat från försäljningar beräknas också på affärsdagen. Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, och valutapositionen påverkas också dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och utgifter räknas om till den valutakurs som gällde på bokföringsdagen. Omvärderingen av tillgångar och skulder i utländsk valuta, inbegripet instrument i och utanför balansräkningen, sker valuta för valuta.

Omvärdering till marknadspris för tillgångar och skulder i utländsk valuta behandlas skilt från valutakursomvärderingen.

Guld värderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen åtskillnad görs mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld. Istället redovisas en samlad guldomvärderingseffekt, baserad på priset i euro per uns finguld, vilket för räkenskapsåret 2023 beräknades utifrån valutakursen mellan euro och US-dollar den 29 december 2023.

Särskilda dragningsrätter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och värdet på denna korg beräknas som en viktad summa av växelkurserna för fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omräknades till euro genom att använda växelkursen för euro per SDR per den 29 december 2023.

Värdepapper

Värdepapper som innehas för penningpolitiska syften
Aktuellt värdepappersinnehav för penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Övriga värdepapper
Marknadsnoterade värdepapper (andra än sådana som hålls för penningpolitiska syften) och liknande tillgångar värderas var och en för sig antingen till de mittpriser som råder på marknaden eller på basis av den relevanta avkastningskurvan på balansdagen, värdepapper för värdepapper. Optioner inbäddade i värdepapper separeras inte i värderingssyfte. För det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2023 användes marknadens mittpriser per den 29 december 2023.

Omsättbara investeringsfonder omvärderas på nettobasis utifrån nettotillgångsvärdet för respektive fond. Ingen nettning tillämpas mellan orealiserade vinster och förluster i olika investeringsfonder.

Illikvida värdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning.

Resultatavräkning

Intäkterna och kostnaderna redovisas under den period då de erhålls eller uppstår.^[25] Realiserade vinster och förluster från försäljning av valuta, guld och värdepapper förs till resultaträkningen. Sådana vinster och förluster beräknas med hjälp av genomsnittskostnadsmetoden för varje enskild tillgång.

Orealiserade vinster betraktas inte som intäkter utan bokförs direkt på ett värderegleringskonto.

Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de vid årsslutet överstiger de tidigare omvärderingsvinster som ackumulerats på det motsvarande värderegleringskontot. Sådana orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld. I fall av eventuella orealiserade förluster på någon post som förts till resultaträkningen reduceras den genomsnittliga kostnaden för den posten till den valuta- eller marknadskurs som gäller vid slutet av året.

Värdeminskningsförluster förs till resultaträkningen och återförs inte under följande räkenskapsår såvida inte värdeminskningarna reducerats och minskningen kan hänföras till en konkret händelse som inträffade efter det att värdeminskningen först bokfördes.

Överkurser eller underkurser på värdepapper avskrivs över värdepapperens återstående löptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner är transaktioner varigenom ECB köper eller säljer tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerheter.

Genom ett repoavtal säljs värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att återköpa dem från motparten till fastställt pris och datum. Repoavtal har i balansräkningen redovisats som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som säljs genom ett sådant avtal ligger kvar i ECB:s balansräkning.

Genom ett omvänt repoavtal köps värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att sälja tillbaka dem till motparten till ett fastställt pris och datum. Omvända repoavtal redovisas i balansräkningen som lån mot säkerhet på tillgångssidan i balansräkningen men inkluderas inte i ECB:s värdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån), som genomförs inom ramen för ett program som tillhandahålls av en specialiserad institution, redovisas endast i balansräkningen när säkerheterna har ställts i form av kontanter och dessa kontanter inte har investerats.

Instrument utanför balansräkningen

Valutainstrument, det vill säga terminstransaktioner i utländsk valuta och terminsledet för valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan, inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

Ränteinstrument omvärderas post för post. Dagliga förändringar i marginalsäkerheterna på öppna ränteterminskontrakt bokförs i resultaträkningen. Värdering av värdepappersterminer utförs av ECB baserat på allmänt accepterade värderingsmetoder under användning av kända marknadspriser och -räntor såväl som diskonteringsfaktorer från avvecklingsdagen till värderingsdagen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar, inklusive immateriella tillgångar exkl. mark och konstverk, redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivning. Mark och konstverk värderas till anskaffningsvärdet. ECB:s huvudbyggnad värderas till anskaffningsvärdet minus avskrivning med hänsyn tagen till värdeminskning. Vad gäller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad hänförs kostnader till lämpliga tillgångskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livslängd. Värdeminskning beräknas utifrån en linjär avskrivning under den period som tillgången förväntas vara i drift efter förvärvet, med början i det första kvartalet efter det att tillgången kan användas. De huvudsakliga tillgångsklassernas ekonomiska livslängd är:

Avskrivningstiden för kapitaliserade renoveringsarbeten för ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats för att ta hänsyn till händelser som påverkar den tid som den berörda tillgången förväntas vara i drift.

ECB utför ett årligt värdeminskningstest för sin huvudbyggnad och sina nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan). Om en nedskrivningsindikator identifieras, och bedömningen görs att tillgången kan ha minskat i värde, görs en uppskattning av det återvinningsbara beloppet. En nedskrivningsförlust bokförs i resultaträkningen om det återvinningsbara beloppet är lägre än det bokförda nettovärdet.

Anläggningstillgångar som kostat mindre än 10 000 euro skrivs av under inköpsåret.

Anläggningstillgångar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande är under konstruktion eller utveckling, redovisas under posten ”Tillgångar under uppförande”. Relaterade kostnader förs över till de relevanta posterna för anläggningstillgångar när tillgångarna väl kan brukas för avsett ändamål.

Leasing

ECB agerar både som leasetagare och som underuthyrare.

ECB som leasetagare
För alla leasingavtal där ECB är leasetagare och som inbegriper en materiell tillgång redovisas de relaterade nyttjanderätterna och leasingskulderna i balansräkningen vid påbörjandedatumet, dvs. när tillgången är tillgänglig för användning, och inkluderas under de relevanta rubrikerna i anläggningstillgångar under ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” respektive ”Diverse” (skulder). För leasing som uppfyller kapitaliseringskriterierna, men där den berörda tillgången fortfarande håller på att byggas eller anpassas bokförs de uppkomna kostnaderna före leasingens början under rubriken ”Tillgångar under uppförande”.

Nyttjanderätter är redovisade till anskaffningsvärde minus värdeminskning. Nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuell värdeminskning (vad gäller årliga värdeminskningstest, se ”Anläggningstillgångar”). Avskrivning beräknas linjärt från påbörjandedatumet till antingen slutet av nyttjandeperioden för nyttjanderätten eller slutet av leasingtiden, beroende på vad som inträffar först.

Leasingskulden värderas till att börja med genom det nuvarande värdet på framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), med rabatt genom ECB:s marginella låneränta. Därefter värderas leasingskulden till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade räntekostnader redovisas i resultaträkningen under ”Övriga räntekostnader”. När det uppstår en förändring i framtida leasingbetalningar på grund av en ändring av ett index eller annan omvärdering av det existerande kontraktet, omvärderas även leasingskulden. En omvärdering resulterar i en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderätter.

Kostnaderna för kortfristiga leasingavtal på 12 månader eller mindre och leasingavtal med tillgångar av lågt värde under 10 000 euro (i enlighet med tröskeln för godkännande av anläggningstillgångar) redovisas i resultaträkningen.

ECB som leasegivare
För alla leasingavtal där ECB är leasegivare beviljar ECB rätten till tredje part att använda den underliggande tillgången (eller en del av en sådan tillgång), medan leasingavtalet mellan den ursprungliga leasetagaren och ECB (huvudleasingsavtalet) fortfarande är i kraft. Leasing i andra hand klassificeras som finansiellt eller operationellt leasingavtal^[26] med hänvisning till den nyttjanderätt som härrör från huvudleasingsavtalet, snarare än genom hänvisning till den underliggande tillgången.

De underleasingavtal där ECB är leasegivare i andra hand klassificeras som finansiell leasing och ECB undantar från ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” nyttjanderätten till huvudleasingavtalet (eller en del av sådan tillgång) som överförs till leasetagaren i andra hand och redovisar under ”Diverse” (tillgångar) en fordran avseende ett underleasingavtal. Leasingskulden för huvudleasingsavtalet påverkas inte av detta underleasingavtal.

Vid påbörjandedatumet värderas underleasingavtalet till att börja med till nuvärdet av ECB:s framtida leasingbetalningar, diskonterat med den diskonteringsränta som används för huvudleasingavtalet. Därefter värderas underleasingavtalet till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade ränteintäkter redovisas i resultaträkningen under ”Övriga ränteintäkter”.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

ECB har förmånsbestämda pensionsplaner för personalen och direktionsledamöterna samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Pensionsplanen finansieras genom tillgångar i en långsiktig pensionsfond för personalen. Det obligatoriska bidraget från ECB och personalen återspeglas i den förmånsbestämda delen av planen. Personalen kan göra ytterligare frivilliga inbetalningar i delen förmånsbestämda delen för ytterligare förmåner.^[27] Dessa ytterligare förmåner beror på beloppen på de frivilliga inbetalningarna och avkastningen därav.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner för direktionsledamöterna och de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB ligger i icke-fonderade avtal. För personalen finns arrangemang, i form av icke fonderade avtal, för långfristiga förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra än pensioner och andra långfristiga förmåner.

Förmånsbestämd nettoskuld
Skulden, som bokförs i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) avser de förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive andra långfristiga förmåner och förmåner efter avslutad tjänstgöring^[28], är nuvärdet på det förmånsbestämda åtagandet vid balansdagen minus det verkliga värdet på de förvaltningstillgångar som används för att finansiera åtagandet enligt planen.

De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med hjälp av den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet beräknas genom att diskontera det uppskattade framtida kassaflödet med en faktor som fastställs med hänvisning till avkastningar per balansdagen på företagsobligationer av hög kvalitet, denominerade i euro och med liknande löptid som det berörda åtagandet.

Aktuariella vinster och förluster kan uppstå genom erfarenhetsbaserade justeringar (där det verkliga resultatet avviker från de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ändringar i aktuariella antaganden.

Förmånsbestämd nettokostnad
Den förmånsbestämda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultaträkningen, och omvärderingar i förmåner till anställda efter avslutad tjänstgöring visas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultaträkningen består av

1. kostnader avseende tjänstgöring innevarande period för förmånsbestämd pension som uppstått för året,
2. kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder avseende förmånsbestämd pension till följd av en planändring,
3. nettoräntan som har beräknats till diskontoringsräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
4. omvärderingar av andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring av långfristig natur^[29], i förekommande fall, i sin helhet.

Nettobeloppet som visas i ”Värderegleringskonton” omfattar följande poster:

1. aktuariella vinster och förluster på den förmånsbestämda förpliktelsen,
2. den aktuella avkastningen på förvaltningstillgångar, exklusive belopp som ingår i nettoräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
3. varje förändring i effekten av tillgångstaket, exklusive belopp som ingår i nettoräntan på den förmånsbestämda nettoskulden.

Dessa belopp värderas årligen av oberoende aktuarier för att bestämma de lämpliga skuldbeloppen i årsredovisningen.

Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gränsöverskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras för det mesta av privata enheter (dvs. kreditinstitut, företag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target (Det transeuropeiska automatiserade systemet för bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Target-konton. Betalningar som utförs av ECB och de nationella centralbankerna påverkar också dessa konton. Alla avvecklingar aggregeras automatiskt och justeras för att utgöra en del av en enda post för varje nationell centralbank gentemot ECB. Denna position i ECB:s räkenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av ECBS. Rörelserna i Target-kontona återspeglas dagligen i ECB:s och de nationella centralbankernas bokföring.

Eurosystemssaldon för nationella centralbanker inom euroområdet gentemot ECB som härrör från Target-, såväl som andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstfördelning till nationella centralbanker), redovisas på ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller skulder antingen under ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”. ECBS-saldon för centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB som härrör från deras deltagande i Target^[30] redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”.

Eurosystemssaldon avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillgångspost under ”Skulder relaterade till fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende överföringar av valutareserver till ECB från nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet är denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”.

Utelöpande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans utgör Eurosystemet, ger ut eurosedlar.^[31] Det totala värdet av de eurosedlar som är i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje månad i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar.^[32]

ECB har tilldelats 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar. Detta redovisas i balansräkningen som en post på skuldsidan ”Utelöpande sedlar”. ECB:s andel av totalt utgivna eurosedlar redovisas genom motsvarande belopp som fordringar på de nationella centralbankerna. Dessa räntebärande fordringar^[33] redovisas under posten ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” ovan). Ränteinkomster från dessa fordringar inkluderas i resultaträkningen under posten ”Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar i Eurosystemet”.

Interimistisk vinstfördelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp och intäkter från värdepapper som innehas för penningpolitiska syften anskaffade inom i) programmet för värdepappersmarknaden, ii) det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, iii) programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar, iv) programmet för köp av offentliga värdepapper och v) stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) fördelas i januari följande år genom en interimistisk vinstfördelning, om inte ECB-rådet beslutar annat.^[34] ECB-rådet ska fatta ett sådant beslut om rådet, på grund av en välgrundad skattning som gjorts av ECB:s direktion, räknar med att ECB kommer att utvisa en förlust under året eller kommer att göra en vinst under året som understiger denna intäkt. ECB-rådet kan också besluta att helt eller delvis överföra denna intäkt till en avsättning för finansiella risker. Utöver detta kan ECB-rådet besluta att minska det belopp från ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet för de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

Händelser efter balansräkningens upprättande

Tillgångar och skulder justeras så att de tar hänsyn till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och det datum då direktionen godkänner att ECB:s årsbokslut överlämnas till ECB-rådet för godkännande, om dessa händelser i väsentlig grad påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga händelser efter balansräkningens upprättande som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen redogörs för i noterna.

Ändringar i redovisningsprinciperna

Under 2023 gjordes inga ändringar i de redovisningsprinciper som används av ECB.

Övriga frågor

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan, och på rekommendation av ECB-rådet, godkände EU-rådet inledningsvis utnämningen av Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft, Düsseldorf (Tyskland) som externa revisorer att granska ECB för en period på fem år t.o.m. slutet av räkenskapsåret 2022. Under 2023 godkände EU-rådet, på rekommendation av ECB-rådet, en förlängning av denna period med ytterligare två år fram till slutet av räkenskapsåret 2024.

2.4 Noter till balansräkningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

I denna post ingick ECB:s innehav av guld:

Ökningen i euro på ECB:s guldinnehav berodde huvudsakligen på en uppgång i marknadspriset för guld mätt i euro (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” samt not 15 ”Värderegleringskonton”). Efter Kroatiens antagande av den gemensamma valutan från och med den 1 januari 2023 överförde Hrvatska narodna banka till ECB 56 256 uns finguld till ett värde av 96 miljoner euro.

Not 2 – Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför och i euroområdet

Not 2.1 – Fordringar på IMF

Denna tillgång motsvarar ECB:s innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och uppgick till 2 083 miljoner euro per den 31 december 2023 (2022: 1 759 miljoner euro). Det är resultatet av ett frivilligt handelsavtal (tvåvägs) med Internationella valutafonden (IMF) om köp och försäljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att på ECB:s vägnar sälja och köpa SDR mot euro, inom en lägsta respektive högsta innehavsnivå. I redovisningssyften behandlas SDR som en utländsk valuta (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). ECB:s SDR-innehav ökade 2023, huvudsakligen som resultat av en transaktion som ägde rum inom ramen för ovannämnda frivilliga handelsavtal.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Dessa två poster består av banktillgodohavanden och lån i utländsk valuta samt investeringar i värdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Det totala värdet på dessa poster ökade 2023, främst beroende på intäkter under året, huvudsakligen från US-dollarportföljen. När Kroatien antog den gemensamma valutan fr.o.m. den 1 januari 2023 överförde Hrvatska narodna banka reservtillgångar i US-dollar till ett värde av 544 miljoner euro till ECB. Den totala ökningen uppvägdes emellertid nästan helt av deprecieringen av US-dollar och japanska yen mot euro.

ECB:s valutainnehav netto^[35] var:

Inga valutainterventioner ägde rum under 2023.

Not 3 – Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2023 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmahörande i euroområdet till ett belopp av 17 miljoner euro (2022: 12 miljoner euro).

Not 4 – Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Not 4.1 – Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Per den 31 december 2023 bestod denna post av värdepapper förvärvade av ECB inom ramen för programmet för värdepappersmarknaden (SMP), det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP).

Fram till och med februari 2023^[36] fortsatte Eurosystemet att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet (programmet för köp av tillgångar)^[37]. Därefter minskade APP-portföljen i en måttlig och förutsägbar takt. Fram till och med juni 2023 uppgick nedgången till i genomsnitt 15 miljarder euro per månad eftersom Eurosystemet inte återinvesterade alla förfall av värdepapper. I juni 2023 beslutade ECB-rådet^[38] att upphöra med återinvesteringar i APP-portföljen fr.o.m. juli 2023. Därefter minskade APP-portföljen beroende på förfallande värdepapper.

Vad gäller PEPP^[39] fortsatte Eurosystemet att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper förvärvade under året. ECB-rådet avser^[40] fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP under det första halvåret av 2024. Man avser också att minska PEPP-portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad under det andra halvåret 2024 och upphöra med återinvesteringar i slutet av samma år. Dessutom kommer ECB-rådet att fortsätta tillämpa flexibilitet vid återinvestering av kommande förfall i PEPP-portföljen i syfte att motverka risker mot transmissionsmekanismen relaterat till pandemin.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning (se ”Värdepapper” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsvärde för de värdepapper som ECB innehar och marknadsvärdet på dessa^[41] (redovisas inte i balansräkningen eller i resultaträkningen utan ges endast som jämförelse) var som följer:

Det upplupna anskaffningsvärdet för värdepapper som innehas av ECB förändrades under året enligt följande:

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella riskerna som är knutna till värdepapperen i dessa program.

I detta sammanhang genomförs värdeminskningstester årligen, baserat på data vid årets slut, och godkänns av ECB-rådet. I dessa tester bedöms värdeminskningsindikatorer separat för varje program. I fall då värdeminskningsindikatorer observeras utförs ytterligare analys för att bekräfta att de bakomliggande värdepapperens kassaflöden inte har påverkats av en värdeminskning. Baserat på resultaten av årets värdeminskningstest har inga förluster bokförts av ECB för de värdepapper som innehafts i dess penningpolitiska portföljer 2023.

Det upplupna anskaffningsvärdet för värdepapper som innehas av Eurosystemet var som följer:

Not 5 – Fordringar inom Eurosystemet

Not 5.1. – Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) och uppgick den 31 december 2023 till 125 378 miljoner euro (2022: 125 763 miljoner euro). Förräntningen av dessa fordringar beräknas dagligen till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se not 23.2 ”Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet”).

Not 6 – Övriga tillgångar

Not 6.1 – Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Dessa tillgångar omfattade följande kategorier:

För ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjanderätt gjordes vid slutet av förra året ett värdeminskningstest och ingen nedskrivningsförlust rapporterades.

Not 6.2 – Övriga finansiella tillgångar

Denna post består främst av ECB:s portfölj för egna medel, vilken huvudsakligen består av investeringar av ECB:s inbetalda kapital samt belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningen för finansiella risker. Den omfattar även 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad på 42 miljoner euro och andra löpande räkningar i euro.

Häri ingår följande poster:

Nettoökningen i denna post under 2023 berodde huvudsakligen på i) återinvestering av ränteintäkter från portföljen för ECB:s egna medel och ii) det ökade marknadsvärdet på värdepapper i euro som hålls i denna portfölj.

Not 6.3 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består främst av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2023 (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 552 miljoner euro (2022: 783 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 6.4 – Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Denna post omfattade följande kategorier:

Per den 31 december 2023 omfattade denna post upplupen ränta på Target-saldon från nationella centralbanker i euroområdet för december 2023 (se not 12.2 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”) och upplupen ränta från de nationella centralbankerna i euroområdet för det sista kvartalet 2023 avseende ECB:s fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (se not 5.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Dessa belopp avvecklades i januari 2024.

Däri ingick även upplupen ränta på värdepapper, inbegripet utestående ränta betald vid förvärv, (se not 2.2 ”Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, not 4 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” och not 6.2 ”Övriga finansiella tillgångar”).

Upplupna intäkter relaterade till tillsynsuppgifter motsvarar de tillsynsavgifter som ska erhållas för avgiftsperioden 2023 och som kommer att tas ut 2024 (se not 26 ”Nettointäkter/kostnader från avgifter och provisioner”).^[42]

Återstoden av denna post omfattade huvudsakligen i) upplupen ränta på övriga finansiella instrument, ii) upplupna intäkter från ECBS projekt och tjänster i drift (se not 28 ”Övriga intäkter”) och iii) andra förskottsbetalningar.

Not 6.5 – Diverse

Den 31 december 2023 uppgick denna post till 88 miljoner euro (2022: 438 miljoner euro). Den omfattade diverse tillgodohavanden på 60 miljoner euro (2022: 90 miljoner euro), huvudsakligen fordringar avseende ECBS projekt och tjänster i drift (se not 28 ”Övriga intäkter”) och saldon avseende återvinningsbar mervärdesskatt.

Däri ingick också tillgodohavanden på 28 miljoner euro (2022: 349 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2023 (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 7 – Utelöpande sedlar

Denna post består av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”), som den 31 december 2023 uppgick till 125 378 miljoner euro (2022: 125 763 miljoner euro).

Not 8 – Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Centralbankerna i Eurosystemet har möjlighet att godta kontanter som säkerhet för värdepappersutlåningen inom ramen för PSPP och PEPP (offentliga värdepapper) utan att behöva återinvestera dem. För ECB:s del utförs dessa operationer via ett specialiserat institut.

Den 31 december 2023 var det utestående beloppet för sådana lånetransaktioner mot kontantsäkerhet med kreditinstitut i euroområdet 4 699 miljoner euro (2022: 17 734 miljoner euro). Kontanter erhållna som säkerhet överfördes till Target-konton. Då kontanterna fortfarande inte hade investerats vid årets slut, bokfördes dessa transaktioner på balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).^[43]

Not 9 – Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

9.1 Offentlig sektor

Per den 31 december 2023 uppgick denna post till 143 miljoner euro (2022: 48 520 miljoner euro) och inkluderade insättningar från Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna.

Not 9.2 – Övriga skulder

Denna post består av saldon för underordnade system i euroområdet^[44], som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten och uppgick per den 31 december 2023 till 20 479 miljoner euro (2022: 15 343 miljoner euro).

Not 10 – Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Denna post omfattade följande kategorier:

Per den 31 december 2023 var den största komponenten i denna post inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen avseende administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 21 ”Administration av upp- och utlåningstransaktioner”).

Den omfattade även saldon från utestående transaktioner med värdepapperslån inom ramen för PSPP och PEPP, vilka utförts med kreditinstitut utanför euroområdet varvid kontanter erhölls som säkerhet och överfördes till Target-konton (se not 8 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet”).

Vidare ingick där Target-saldon, bestående av Target-saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) och av underordnade system utanför euroområdet som är anslutna till Target via Target-ECB-komponenten. Minskningen i dessa saldon under 2023 motsvarar lägre saldon för underordnade system utanför euroområdet.

Återstoden av denna post omfattar ett saldo från det fasta ömsesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve System. Inom detta arrangemang tillhandahåller Federal Reserve Bank of New York ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner i syfte att erbjuda Eurosystemets motparter kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt inleder ECB omvända swappar, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroområdet, vilka använder de resulterande medlen till att genomföra likviditetsgivande transaktioner i US-dollar med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. Dessa back-to-back-swapptransaktioner gav upphov till fordringar och skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. Vidare resulterade swapptransaktionerna som genomfördes med Federal Reserve Bank of New York och de nationella centralbankerna i euroområdet i terminsfordringar och -skulder som bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”).

Not 11 - Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

Not 11.1 - Inlåning, saldon och övriga skulder

Den 31 december 2023 bestod denna post av en skuld i utländsk valuta gentemot en hemmahörande utanför euroområdet på 24 miljoner euro (2022: noll) som uppstod i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 12 – Skulder inom Eurosystemet

Not 12.1 – Skulder motsvarande överföring av valutareserver

Dessa skulder utgörs av fordringar som nationella centralbanker i euroområdet har på ECB till följd av överföring av valutareserver när de blev medlemmar i Eurosystemet. I enlighet med artikel 30.2 i ECBS-stadgan är dessa bidrag fastställda i förhållande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital. Hrvatska narodna bankas överföring av reservtillgångar när Kroatien antog euron ökade dessa skulder

Den fordran som Hrvatska narodna bankas har fastställdes till 327 miljoner euro för att säkerställa att kvoten mellan denna fordran och det totala beloppet av fordringar som innehas av de övriga nationella centralbankerna som antagit euron överensstämmer med kvoten mellan viktningen för Hrvatska narodna banka i ECB:s fördelningsnyckel för teckning av kapital och de övriga nationella centralbankernas sammantagna viktning i fördelningsnyckeln. Skillnaden mellan fordran och värdet av de överförda tillgångarna (se not 1 ”Guld och guldfordringar” och not 2.2 ”Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”) redovisades som del av de bidrag från Hrvatska narodna banka, i enlighet med artikel 48.2 i ECBS-stadgan, som betalats till ECB:s avsättningar och reserver per den 31 december 2022 (se not 14 ”Avsättningar” och not 15 ”Värderegleringskonton”).

Förräntningen av dessa skulder beräknas dagligen till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar (se not 23.3 ”Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver”).

Not 12.2 – Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Under 2023 bestod denna post huvudsakligen av euroområdets nationella centralbankers Target-saldon gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Minskningen i Target-nettoskuld berodde främst på i) kassainflöden till följd av lägre insättningar av ESM och EFSF (se not 9.1 ”Offentlig sektor”), ii) lägre saldon för underordnade system utanför euroområdet som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”) och iii) minskningen i kontanter som erhållits som säkerhet för utlåningen av PSPP och PEPP-värdepapper (se not 8 ”Övriga skulder i euro till hemmahörande i euroområdet” och not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”). Effekterna av dessa faktorer upphävdes till stor del av nettoköpen av förfallande värdepapper inom ramen för APP och PEPP, vilka avvecklades via Target-konton (se not 4 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”).

Förräntningen av Target-positioner som de nationella centralbankerna i euroområdet har gentemot ECB, med undantag för saldon som uppstått som resultat av dessa back-to-back-swapptransaktioner i samband med likviditetsgivande transaktioner i US-dollar, beräknas dagligen till den senast tillgängliga ränta som Eurosystemet använder i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Övriga skulder inom Eurosystemet bestod huvudsakligen av inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen avseende administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 21 ”Administration av upp- och utlåningstransaktioner”).

Not 13 – Övriga skulder

Not 13.1 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består främst av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2023 (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 68 miljoner euro (2022: 430 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 13.2 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Denna post omfattade följande kategorier:

Per den 31 december 2023 bestod denna post huvudsakligen av två komponenter, upplupen ränta på Target-saldon till de nationella centralbankerna för december 2023 (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” och not 12.2 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”) och upplupen ränta till de nationella centralbankerna i euroområdet för 2023 på deras fordringar avseende valutareserver överförda till ECB (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Dessa belopp avvecklades i januari 2024.

I denna post ingick även upplupen ränta på inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud (se not 9.1 ”Offentlig sektor”, not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” samt not 12.2 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”).

Återstoden av denna post omfattade främst i) upplupen ränta på saldona för de underordnade system i euroområdet som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten (se not 9.2 ”Övriga skulder”), ii) diverse upplupna kostnader och förutbetalda intäkter och iii) upplupen ränta på kontanter som erhållits som säkerhet i samband med ECB:s transaktioner med värdepappersutlåning (not 8 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 13.3 – Diverse

Den 31 december 2023 låg denna post på 1 401 miljoner euro (2022: 1 562 miljoner euro). Däri ingick tillgodohavanden på 635 miljoner euro (2022: 974 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2023 (se not 20 ”Valutaswappar och terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Denna post omfattar även en leasingskuld på 117 miljoner euro (2022: 141 miljoner euro) (se ”Leasing” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

I denna post ingår även ECB:s förmånsbestämda nettoskuld vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner för direktionsledamöter och personal^[45] samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB. Förmåner efter upphörande av tjänstgöring till ECB-personal ingår också.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

Balansräkning
De belopp som togs upp i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) för förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring^[46] var:

För 2023 uppgick nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet gentemot personalen till 2 458 miljoner euro (2022: 1 947 miljoner euro) inklusive icke-fonderade åtaganden på 278 miljoner euro (2022: 233 miljoner euro) avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring andra än pensioner och andra långfristiga förmåner. Nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet gentemot ledamöter i direktionen och ledamöter i tillsynsnämnden på 35 miljoner euro (2022: 31 miljoner euro) avser endast icke-fonderade förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner.

Omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring redovisas på balansräkningen under skuldposten ”Värderegleringskonton”. Omvärderingsvinster under denna skuldpost uppgick under 2023 till 238 miljoner euro (2022: 369 miljoner euro) (se not 15 ”Värderegleringskonton”).

Förändringar i det förmånsbestämda pensionsåtagandet, förvaltningstillgångar och omvärderingsresultat
Förändringarna i nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet var:

De totala omvärderingsförlusterna på 331 miljoner euro på värdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet 2023 steg främst beroende på en minskning i den diskonteringsränta som användes för den aktuariella värderingen, från 3,9 procent 2022 till 3,4 procent 2023.

Förändringar i verkligt värde av tillgångarna i den förmånsbestämda pensionsplanen för personal var:

Omvärderingsvinsterna på planens tillgångar 2023 återspeglade det faktum att aktuell avkastning på fondandelarna var högre än planens förväntade ränteavkastning, vilken är baserad på antagandet om en diskonteringsränta på 3,9 procent.

Förändringar i värderegleringsresultat var:

Resultaträkning
De belopp som togs upp i resultaträkningen var:

Beloppen som tagits upp i resultaträkningen för kostnaden avseende tjänstgöring innevarande period, räntekostnader på åtagandet och ränteintäkter på förvaltningstillgångarna beräknas med hjälp av föregående års räntor. Den diskonteringsränta som används för den aktuariella värderingen ökade från 1,3 procent 2021 till 3,9 procent 2022, vilket 2023 resulterade i i) lägre kostnader avseende tjänstgöring innevarande period, ii) högre räntekostnader på åtagandet och iii) högre ränteintäkter på förvaltningstillgångarna.

Omvärderingarna av andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring redovisas i resultaträkningen för innevarande år, vilket återspeglar de kurser som gäller för värderingen. Den lägre diskonteringsränta på 3,4 procent som användes för den aktuariella värderingen i slutet av 2023 resulterade därför i en omvärderingsförlust som redovisades det året.

Huvudantaganden
Vid förberedelserna av de värderingar som det hänvisas till i denna not har de oberoende aktuarierna använt sig av antaganden som direktionen har godkänt för redovisning och rapportering. De huvudantaganden som tillämpats för att beräkna skulden för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner visas nedan:

Not 14 – Avsättningar

Från och med den 31 december 2023 omfattade denna post även ett belopp för administrativa avsättningar på 67 miljoner euro (2022: 69 miljoner euro). I slutet av 2022 ingick i denna post även en avsättning för finansiella risker på 6 566 miljoner euro. Efter Kroatiens införande av den gemensamma valutan bidrog Hrvatska narodna banka från och med den 1 januari 2023 med 53 miljoner euro till denna avsättning^[47], som därmed ökade till 6 620 miljoner euro.

Storleken och det fortsatta kravet på dessa reserver för finansiella risker ses över varje år baserat på ECB:s bedömning av nämnda risker och med beaktande av ett antal faktorer. Storleken får, tillsammans med beloppet i den allmänna reservfonden, inte överstiga värdet av ECB:s kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet. Syftet med denna avsättning är att den i den utsträckning ECB-rådet anser det nödvändigt, ska användas för att kompensera förluster som uppstår till följd av exponeringar mot finansiella risker. I slutet av 2023 löstes denna reserv upp helt för att täcka förluster från exponeringar för finansiella risker, vilket innebar att ECB:s förlust för året blev 1266 miljoner euro. Förlusterna berodde främst på höjningen av räntan som Eurosystemet använder i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och som ledde till en betydande räntekostnad från ECB:s Target-nettoskuld (se not 23.4 ”Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader”).

Till följd av upplösning av hela avsättningen för finansiella risker var dess storlek noll den 31 december 2023. ECB-rådet kan i samband med sin årliga översyn besluta att fylla på denna avsättning när ECB återgår till vinst.

Not 15 – Värderegleringskonton

Denna post består huvudsakligen av omvärderingsreserver som uppkommer från orealiserade vinster på tillgångar, skulder och instrument utanför balansräkningen (se ”Resultatavräkning”, ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta”, ”Värdepapper” och ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). Häri innefattas även omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring (se ”ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 13.3 ”Diverse”).

Värderegleringskontona ökade under 2023 främst på grund av uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro. När Kroatien antog euron bidrog Hrvatska narodna banka med 296 miljoner euro till dessa konton, gällande fr.o.m. den 1 januari 2023. Denna ökning uppvägdes delvis av en minskning i storleken på värderegleringskontona för utländsk valuta, främst beroende på deprecieringen av US-dollar och japanska yen mot euro.

De valutakurser som användes för omvärdering vid årets slut var:

Not 16 – Kapital och reserver

Not 16.1 – Kapital

ECB:s tecknade kapital är 10 825 miljoner euro.

Kroatien antog den gemensamma valutan den 1 januari 2023. I enlighet med artikel 48.1 i ECBS-stadgan betalade Hrvatska narodna banka in 69 miljoner euro per den 1 januari 2023,^[48] vilket motsvarar återstoden av bidraget till teckningen av ECB:s kapital. Således ökade det inbetalade kapitalet för ECB från 8 880 miljoner euro den 31 december 2022 till 8 948 miljoner euro den 1 januari 2023 (se tabellen nedan).

Euroområdets nationella centralbanker har betalat in hela sina andelar av det tecknade kapitalet.

De nationella centralbanker som inte ingår i euroområdet ska betala in 3,75 procent av sin del av det tecknade kapitalet som bidrag till ECB:s driftkostnader. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade att erhålla någon del av ECB:s utdelningsbara vinstmedel och behöver inte heller bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.

2.5 Instrument utanför balansräkningen

Not 17 – Program för värdepapperslån

Som en del av förvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program för värdepapperslån där ett specialiserat institut genomför transaktioner med värdepapperslån för ECB:s räkning.

I enlighet med ECB-rådets beslut har ECB dessutom ställt värdepapper för penningpolitiska syften till förfogande för utlåning.^[49]

Såvida dessa transaktioner med värdepappersutlåning inte görs med säkerheter i form av kontanter som inte är investerade vid årets slut bokförs dessa på konton utanför balansräkningen.^[50] Sådana transaktioner med värdepappersutlåning, med ett värde på 32 791 miljoner euro (2022: 11 569 miljoner euro), var utestående per den 31 december 2023. Av detta belopp hänförde sig 26 577 miljoner euro (2022: 6 637 miljoner euro) till värdepapperslån för penningpolitiska syften.

Not 18 – Ränteterminskontrakt

Följande transaktioner var utestående, värderade till sista valutakurs för året:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 19 – Värdepappersterminer

Följande transaktioner var utestående, värderade till sista valutakurs för året:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 20 – Valutaswappar och terminer

Förvaltningen av valutareserver
Valutaswappar och terminer gjordes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver. Utestående fordringar och skulder från dessa transaktioner, som visas till sista valutakurs för året, var enligt följande:

Likviditetsgivande swappavtal
ECB ingår i ett centralbanksnätverk för swappavtal och har ömsesidiga swappavtal med Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan, Federal Reserve System och Swiss National Bank. ECB har även ett ömsesidigt swappavtal med People’s Bank of China. Dessa swapparrangemang gör det möjligt att tillhandahålla i) likviditet i någon av de ovannämnda centralbankernas valutor till banker i euroområdet eller ii) eurolikviditet till finansinstitut i de ovannämnda centralbankernas jurisdiktioner. Ytterligare swappavtal finns med Danmarks Nationalbank, Narodowy Bank Polski och Sveriges riksbank för att tillhandahålla likviditet i euro till finansinstitut i deras jurisdiktioner. Ovanstående arrangemang syftar till att hantera eventuella likviditetsbehov för att motverka potentiella marknadsstörningar och därigenom minimera risken för negativa spridningseffekter till euroområdets finansmarknader och ekonomier.^[51]

Fordringar och skulder i US-dollar med förfallodatum under 2024 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 21 – Administration av upplåning och utlåning

Under 2023 fortsatte ECB att ansvara för administrationen av konton och hanteringen av betalningar i samband med EU:s upp- och utlåningstransaktioner inom ramen för systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och låneavtalet med Grekland.

Till följd av covid-19-pandemin beviljade EU lån till medlemsstaterna inom ramen för sitt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE). Tillgången till detta instrument upphörde den 31 december 2022, men de relevanta emissionerna bestod av obligationer med löptid på mellan 5 och 30 år. Under 2023 fortsatte EU också att tillhandahålla finansiering i form av ett icke återbetalningspliktigt finansiellt stöd och lånestöd till medlemsstater inom ramen för programmet Nästa generations EU (NGEU), som inrättats för att stödja den ekonomiska återhämtningen i EU och samtidigt underlätta den gröna och digitala omställningen av unionens ekonomi. Under 2023 gav EU också stöd till Ukraina i form av lån genom ett nytt makroekonomiskt stödinstrument (MFA +). ECB bistod Europeiska kommissionen med administrationen av transaktioner för dessa ovannämnda instrument.

Under 2023 förmedlade ECB betalningar relaterade till dessa operationer.

Not 22 – Ansvarsförbindelser från pågående rättsförfaranden

Talan har väckts mot ECB när det gäller hur dess tillsynsfunktioner utövas över Banca Carige S.p.A. (Banca Carige). I ett av dessa rättsförfaranden begär Banca Cariges aktieägare ekonomisk ersättning från ECB för den skada som påstås ha uppkommit till följd av olika åtgärder som ECB har vidtagit inom ramen för sin tillsyn över Banca Carige, som består både av påstådd underlåtenhet att vidta åtgärder och skadebringande handlingar. Detta mål kommer att avgöras med beaktande av bland annat det slutliga utfallet av andra relaterade mål. I ett av dessa bedömde Europeiska unionens tribunal i sin dom av den 12 oktober 2022 att ECB:s beslut att ställa Banca Carige under tillfällig förvaltning saknade lämplig rättslig grund enligt italiensk lag. Tribunalen ogiltigförklarade därför ECB:s beslut att ställa Banca Carige under tillfällig förvaltning samt den första förlängningen av den tillfälliga förvaltningen 2019. ECB överklagade emellertid tribunalens dom till EU-domstolen, som fortfarande kan upphäva denna dom. Ytterligare två ECB-beslut om förlängning av den tillfälliga förvaltningen bestrids för närvarande genom en talan om ogiltigförklaring, som ännu inte har avgjorts.

2.6 Noter till resultaträkningen

Not 23 – Nettoränteintäkter

Not 23.1 – Ränteintäkter från valutareserver

Denna post består av ränteintäkter, efter avdrag för räntekostnader, på ECB:s tillgångar och skulder netto i utländsk valuta.

Nettoränteintäkter/-kostnader per instrumenttyp visas nedan:

Nettoränteintäkter/-kostnader per valuta visas nedan:

Not 23.2 – Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ränteintäkter på ECB:s andel på 8 procent av de utgivna eurosedlarna (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”, och not 5.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Ränteintäkterna uppgick under 2023 till 4 817 miljoner euro (2022: 736 euro). Ökningen i dessa intäkter berodde på den högre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 2023 jämfört med föregående år (3,8 procent 2023, jämfört med 0,6 procent 2022).

Not 23.3 – Ersättning baserad på de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver

Under denna rubrik redovisas ersättning till de nationella centralbankerna i euroområdet på deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Räntekostnaderna uppgick under 2023 till 1 335 miljoner euro (2022: 201 miljoner euro). Ökningen i avkastning berodde på den högre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 2023 jämfört med föregående år (3,8 procent 2023, jämfört med 0,6 procent 2022).

Not 23.4 – Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader var:

Not 24 – Realiserade vinster/förluster på finansiella transaktioner

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner var:

Realiserade nettoförluster innefattar realiserade vinster och förluster på värdepapper och ränteterminer. De realiserade nettoprisförlusterna 2023 berodde främst på den redovisningsmässiga behandlingen av avskrivning av över- och underkurser avseende återbetalningar av värdepapper i ABSPP^[52].

Realiserade vinster och förluster på finansiella transaktioner per valuta och kvartal visas nedan:

Not 25 – Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner var:

Marknadsvärdet på en rad värdepapper i US-dollarportföljen sjönk och så även värdet på portföljen för egna medel, parallellt med högre räntor på samma innehav under 2023. Detta resulterade i orealiserade prisförluster vid årets slut. Under 2022 var dessa förluster betydligt högre eftersom motsvarande räntor hade ökat kraftigt, vilket resulterade i en kraftig minskning av marknadsvärdet på merparten av de värdepapper som innehades i dessa portföljer i slutet av året.

Not 26 – Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner

Intäkterna under denna rubrik bestod främst av tillsynsavgifter. Utgifterna omfattar huvudsakligen depåavgifter.

Intäkter och utgifter som hör samman med tillsynsuppgifterna
Intäkterna från banktillsyn omfattar främst intäkter från tillsynsavgifter. ECB tar ut årsavgifter från enheter som står under tillsyn för att täcka sådana kostnader som uppstår under utövandet av tillsynsarbetet. Baserat på ECB:s faktiska årliga utgifter för banktillsynsuppgifter uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2023 till 654 miljoner euro (2022: 594 miljoner euro).

För att fastställa vilka tillsynsavgifter som ska tas ut justeras de faktiska årliga utgifterna för belopp som återbetalats till/mottagits från enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar.^[53] Justerat för dröjsmålsränta samt nettoåterbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder motsvarar de årliga tillsynsavgifter som tas ut av enheter under tillsyn för avgiftsperioden 2023 ett belopp som är nästan lika stort som de faktiska årliga kostnaderna på 654 miljoner euro^[54] (se not 6.4 ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”). De enskilda tillsynsavgifterna kommer att faktureras under andra kvartalet 2024.^[55]

ECB får också besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Den relaterade intäkten beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. I stället bokförs dessa intäkter i ECB:s resultaträkning. För 2023 uppgick beloppet för de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn till 18 miljoner euro (2022: 12 miljoner euro).

ECB:s relaterade intäkter för tillsynsuppgifter var:

Banktillsynsrelaterade utgifter härrör från den direkta tillsynen av betydande enheter, övervakningen av tillsynen av mindre betydande enheter och genomförandet av övergripande uppgifter och specialtjänster. De består av direkta utgifter för ECB:s tillsynsfunktion och de relevanta utgifter som härrör från de stödområden som behövs för att fullgöra ECB:s tillsynsansvar och återspeglar de tjänster som utförs med avseende på lokaler och faciliteter, personal, informationsteknik (IT), juridik, revision och administration, kommunikation och översättning samt annan verksamhet.

De faktiska utgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter, som täcks genom de årliga tillsynsavgifterna för 2023, uppgick till 654 miljoner euro (2022: 594 miljoner euro). Den totala ökningen berodde på högre personalkostnader 2023. Under föregående år minskades personalkostnaderna genom aktuariella vinster som beaktats i förhållande till andra långfristiga förmåner beroende på den betydligt högre diskonteringsränta som användes för den aktuariella värderingen i slutet av 2022^[56]. Under 2023 bidrog även det högre genomsnittliga antalet anställda som arbetar för ECB:s banktillsyn samt lönejusteringarna till att personalkostnaderna steg. Utöver de högre personalkostnaderna bidrog även återgången till full verksamhet i banktillsynen efter pandemin till en ökning totalt sett.

Not 27 – Intäkter från aktier och andelar

Avkastningen på ECB:s innehav av aktier i BIS (se not 6.2 ”Övriga finansiella tillgångar”) uppgick till 1 miljon euro 2023 (2022: 1 miljon euro) och redovisas under denna post.

Not 28 – Övriga intäkter

Diverse övriga intäkter uppgick 2023 till 72 miljoner euro (2022: 61 miljoner euro) och kom främst från de samlade bidragen från deltagande nationella centralbanker till kostnader som ECB haft i samband med ECBS projekt och tjänster i drift.

Not 29 – Personalkostnader

Personalkostnaderna var:

Genomsnittligt antal anställda (motsvarande heltidsekvivalenter)^[57] uppgick till 4 222 (2022: 4 136), varav 380 var i ledande ställning (2022: 373).

Löner och allmänna förmåner ökade som resultat av det högre genomsnittliga antalet anställda vid ECB, främst inom banktillsyn, samt lönejusteringar. Denna ökning uppvägdes delvis av lägre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring, främst som resultat av en högre diskonteringsränta vid den aktuariella värderingen för att beräkna kostnaden avseende tjänstgöring innevarande period för 2023^[58] (se not 13.3 ”Diverse”).

Ersättning till direktionen och tillsynsnämnden
Ledamöterna i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB erhåller en grundlön och ett bostadsbidrag. Ordföranden erbjuds en bostad i stället för ett separat bostadsbidrag. Ledamöterna i direktionen och tillsynsnämndens ordförande erhåller även ett representationstillägg. I enlighet med anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal kan ledamöterna i direktionen och i tillsynsnämnden ha rätt till hushålls-, barn- och utbildningstillägg samt andra tillägg, beroende på deras individuella situation. Lönerna beskattas till förmån för EU och därutöver görs avdrag för pensions-, vård-, olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård. På bidragen utgår ingen skatt och de är inte pensionsgrundande.

För 2023 var grundlönerna för ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB (dvs. exkl. representanter för de nationella tillsynsmyndigheterna) som följer:^[59]

Ersättningar totalt till ledamöterna i direktionen och tillsynsnämnden och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för deras räkning uppgick till 1 169 703 euro (2022: 1 110 618 euro).

Övergångsbelopp kan betalas ut till tillsynsnämndens och direktionens f.d. ledamöter under en begränsad övergångsperiod efter att deras mandattid har löpt ut. Under 2023 uppgick dessa betalningar, förmåner och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för f.d. direktionsledamöter till 365 864 euro (2022: 742 892 euro). Minskningen av dessa betalningar berodde främst på att färre tidigare direktionsledamöter erhöll dem 2023 jämfört med 2022.

Pensionsrelaterade betalningar, inklusive förmåner efter anställning och bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för tidigare ledamöter och deras anhöriga uppgick till 2 670 313 euro (2022: 1 095 737 euro).^[60] I detta belopp ingick 2023 en klumpsummebetalning till en tidigare ledamot i stället för framtida pensionsutbetalningar.

Not 30 – Administrationskostnader

Administrativa kostnader var:

Den totala ökningen av administrativa kostnader under 2023 berodde främst på i) högre kostnader för externa konsulttjänster i samband med IT-underhåll och Eurosystemets projekt (”externa tjänster”), ii) återgången till full verksamhet efter pandemin, framför allt inom banktillsyn, och iii) inflationseffekter. De två senaste faktorerna påverkade olika utgifter som redovisas under denna post.

Not 31 – Kostnader för sedelproduktion

Under 2023 uppgick dessa kostnader till 9 miljoner euro (2022: 9 miljoner euro). Kostnaderna avser främst utgifter från gränsöverskridande sedeltransporter mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker, för leverans av nya sedlar, och mellan nationella centralbanker för att jämna ut under- och överskott. Dessa kostnader täcks centralt av ECB.

2.7 Händelser efter balansräkningens upprättande

Not 32 - Femårsvis justering av ECB:s fördelningsnyckel

Enligt artikel 29 i ECBS-stadgan ska de vikter som tilldelas de nationella centralbankerna justeras vart femte år.^[61] Den femte ändringen av fördelningsnyckeln gjordes den 1 januari 2024 enligt följande:

Effekt på ECB:s tecknade kapital
Beroende på den sammanlagda minskningen på 0,2200 procentenheter i viktningen för de nationella centralbankerna i euroområdet (med fullt inbetalda andelar) i ECB:s tecknade kapital på 10 825 miljoner euro och den motsvarande ökningen för de nationella centralbanker utanför euroområdet (vilka bara betalat 3,75 % av sina tecknade andelar) minskade ECB:s tecknade kapital med totalt 23 miljoner euro den 1 januari 2024.

Effekt på de nationella centralbankernas fordringar motsvarande de till ECB överförda valutareserverna
Enligt artikel 30.2 i ECBS-stadgan har bidragen från de nationella centralbankerna till ECB:s valutareserver fastställts i förhållande till deras andel i ECB:s tecknade kapital. I och med minskningen i viktningen för de nationella centralbankerna i euroområdet (vilka överfört reservtillgångar till ECB) i proportion till sina andelar i ECB:s tecknade kapital har även den bakomliggande fordran för denna överföring justerats i enlighet därmed. Detta resulterade i en minskning på 109 miljoner euro den 1 januari 2024. Denna summa betalades tillbaka till euroområdets centralbanker.

2.8 Årsredovisning 2019–2023

2.8.1 Balansräkning

2.8.2 Resultaträkning

3 Revisionsberättelse av den oberoende revisorn

Till Europeiska centralbankens ordförande och ECB-rådet
Frankfurt am Main

Revisorns rapport om ECB:s årsredovisning 2023

Uttalande

Vi har granskat Europeiska centralbankens (ECB) årsredovisning för det år som avslutades den 31 december 2023, innefattad i ECB:s årsbokslut, som omfattar balansräkningen, resultaträkningen och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande bild av ECB:s finansiella ställning per den 31 december 2023 och av verksamhetens resultat för det år som då avslutades i enlighet med ECB-rådets principer som fastställts i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse.

Grund för uttalandet

Revisionen har utförts i enlighet med internationellt accepterad revisionssed (International Standards on Auditing, ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen” i vår revisionsberättelse. Vi är oberoende i förhållande till ECB i enlighet med de tyska yrkesetiska krav som är relevanta för vår revision av årsredovisningen, vilka överensstämmer med IESBA:s etikkod (International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants) och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis som vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information

ECB:s direktion ansvarar för övrig information i ECB:s årsbokslut. Övrig information inbegriper all information i ECB:s årsbokslut förutom ECB:s årsredovisning och vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om årsredovisningen omfattar inte denna övriga information, och vi lämnar ingen form av bestyrkande av den.

Vårt ansvar i samband med revisionen av årsredovisningen är att läsa den övriga informationen och överväga om den avviker väsentligt från årsredovisningen eller den kunskap som vi inhämtat under revisionen eller på annat sätt förefaller innehålla väsentliga felaktigheter.

Direktions och styrelses ansvar för årsredovisningen

Direktionen har ansvaret för upprättandet av årsredovisningen och att den presenteras korrekt i enlighet med de principer som fastställts av ECB-rådet i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse, och för de interna kontroller som ECB:s direktion bedömer vara nödvändiga för att upprätta en årsredovisning som är fri från sakfel, oavsett om dessa beror på oegentligheter eller fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen har direktionen ansvaret för att bedöma ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten, upplysa om frågor som rör dess status när det gäller fortsatt drift och använda antagandet om fortsatt drift som grund för räkenskaperna.

De som ansvarar för styrningen har ansvaret för tillsynen av ECB:s process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen

Målet med vår revision är att uppnå rimlig säkerhet om att årsredovisningen i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller på fel, och att utfärda en revisionsberättelse som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men innebär ingen garanti för att väsentliga felaktigheter alltid upptäcks vid en revision som utförs i enlighet med ISA. Felaktigheter kan ha sin grund i oegentligheter eller fel och betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som en del i vår revision i enlighet med ISA tillämpar vi professionellt omdöme och är professionellt skeptiska under hela revisionen. Vi gör också följande:

• Identifierar och bedömer riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, utformar och utför granskningsåtgärder för att hantera dessa risker och inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för vårt uttalande. Risken för att väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter inte upptäcks är större än om de beror på fel, eftersom det vid oegentligheter kan handla om maskopi, förfalskning eller uppsåtlig underlåtenhet eller att man har satt sig över den interna kontrollen.
• Skaffar oss en förståelse av den interna kontroll som är relevant för revisionen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i ECB:s interna kontroll.
• Utvärderar ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och därmed sammanhängande upplysningar.
• Kommer, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, fram till en slutsats om huruvida ledningens användning av antagandet om fortsatt drift är riktigt och huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi kommer fram till att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor är vi skyldiga att hänvisa till därmed sammanhängande upplysningar i årsredovisningen i vår revisionsberättelse eller, om upplysningarna inte är korrekta, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som vi har inhämtat fram till datumet för revisionsberättelsen.
• Utvärderar årsredovisningens och de tillhörande upplysningarnas övergripande presentation, struktur och innehåll, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som gör att en rättvisande bild erhålls.

Vi är skyldiga att informera styrelsen om revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt för revisionen och viktiga granskningsresultat, inbegripet betydande brister i den interna kontrollen som vi har identifierat under vår revision.

Frankfurt am Main den 14 februari 2024

Baker Tilly GmbH & Co. KG
Wirtschaftsprüfungsgesellschaft
(Düsseldorf)

Dr. Stefan Wolfgang Fischer Wirtschaftsprüfer

Maria Brück Wirtschaftsprüferin

4 Not om vinst- eller förlustfördelning

Denna not ingår inte i ECB:s årsredovisningshandlingar för år 2023.

I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan ska ECB:s nettovinst fördelas på följande sätt:

1. Ett belopp som ECB-rådet bestämmer och som inte får överstiga 20 procent av nettovinsten ska avsättas till den allmänna reservfonden inom en gräns som motsvarar 100 procent av kapitalet och
2. återstoden av nettovinsten ska fördelas mellan ECB:s andelsägare i förhållande till deras inbetalda andelar.^[62]

Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och – om det behövs och efter beslut av ECB-rådet – mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan.^[63]

ECB:s förlust för 2023, sedan hela avsättningen för finansiella risker frigjorts, uppgick till 1 266 miljoner euro (2022: noll). Efter beslut av ECB-rådet kommer denna förlust att överföras till ECB:s balansräkning och kvittas mot framtida vinster.