Varför är det viktigt med stabila priser?
8 maj 2017 (uppdaterad den 25 augusti 2021)
Att hålla priserna stabila är det viktigaste centralbanker kan göra för att främja människors välfärd.
ECB:s viktigaste uppdrag är att hålla priserna stabila. Det är det viktigaste centralbanker kan göra för att främja människors välfärd.
Med stabila priser menas att priser inte ska få stiga (inflation) kraftigt, och att en längre period av sjunkande priser (deflation) också bör undvikas. Långa perioder av hög inflation eller deflation har negativa effekter på ekonomin. Med stabila priser kan ekonomin växa, arbetstillfällen tryggas och pengarna i din ficka är ungefär lika mycket värda imorgon som idag.
Vad är problemet med hög inflation?
Hög inflation kan leda till en spiral av stigande priser. Detta begränsar din köpkraft, vilket innebär att du kan handla mindre för dina pengar.
Stiger priserna på många av de varor du köper förlorar du köpkraft. Med andra ord innebär det att de pengar du har – dina inkomster och ditt sparande – inte räcker till lika mycket som tidigare. Detta kan leda till en spiral av stigande priser.
Detta beror på att stigande priser kan leda till att du ber din arbetsgivare om en löneförhöjning. Din arbetsgivare kanske reagerar genom att höja företagets priser för att finansiera personalens högre löner. Om detta händer i många företag stiger priserna på många varor ännu mer, och så fortsätter spiralen.
Allt detta gör det svårt för dig och för företag att planera för besparingar och investeringar. Människor kanske tappar förtroendet för valutan eftersom den snabbt sjunker i värde. Detta är bara några exempel på de negativa konsekvenserna av hög inflation.
Varför är långa perioder av deflation inte bra?
Långvarig deflation kan leda till en spiral av sjunkande priser. Detta kan negativt påverka företag, individer och de offentliga finanserna.
Fallande priser kan låta bra för dig som konsument. Men en längre period av omfattande prisfall som inte beror på förbättringar i produktionen är ett problem som kan leda till en spiral av sjunkande priser.
Om du till exempel planerar att köpa en ny soffa men vet att priset kommer att sjunka avvaktar du antagligen med ditt köp. Om alla beter sig på samma sätt drabbas företag av förluster eftersom de inte kan sälja sina produkter. Det kan leda till lägre löner eller lönestopp, eller till och med personalneddragningar i takt med att efterfrågan minskar – vilket i sin tur leder till ökad arbetslöshet.
De negativa konsekvenserna av deflation blir kännbara för alla.
Ekonomin kommer att tappa fart när konsumenter och företag reducerar utgifter och investeringar. Det kan också bli svårare att betala tillbaka lån, såsom bostadslån, som inte blir mindre även om dina inkomster blir det.
Det samma gäller för offentliga finanser. Skatteintäkterna minskar när inkomsterna och konsumtionsutgifterna minskar men statsskulden måste fortfarande betalas. Detta leder till att offentliga utgifter för till exempel infrastruktur och hälsovård eventuellt måste reduceras. Konsekvenserna av deflation blir alltså kännbara för alla.
Det är ECB:s jobb att bevara prisstabilitet. Detta slås fast i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och ECB har en kvantitativ definition av prisstabilitet. Vi strävar efter en inflationstakt på 2 procent på medellång sikt, mätt med det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP). Vårt engagemang för detta inflationsmål är symmetriskt. Det innebär att vi ser för låg inflation som lika negativ som för hög inflation. Båda är lika oönskade.
Detta mål är tydligt och förutsägbart. Det hjälper dig så att du kan planera bättre för framtiden eftersom du vet hur mycket priserna förändras i euroområdet, i genomsnitt, över tid. Vilket i sin tur kan hjälpa oss att hålla priserna stabila.
ECB:s prisstabilitetsmål gäller för hela euroområdet. Det utgår från ett medelfristigt perspektiv. Inflationstakten ska ses över tid snarare än som kortfristiga prisrörelser upp och ned eftersom sådana jämnas ut med tiden.
En närmare granskning:
Tydligt mål
Vårt inflationsmål på 2 procent är tydligt och lätt att förstå. Det är också transparent och gör det enkelt för människor att förutsäga hur priserna kommer att förändras över tid.
Människor utgår från sina inflationsförväntningar för att fatta beslut om konsumtion, lån och investeringar. Med ett tydligt medelfristigt mål kan människor göra sig korrekta förväntningar, vilket främjar stabila priser.
Säkerhetsmarginal
Med en inflation på 2 procent ges en säkerhetsmarginal mot potentiella deflationsrisker. Vid deflation kommer de vanliga penningpolitiska verktygen (t.ex. ändring av styrräntor) att vara begränsade. Vid en viss punkt är det inte längre någon vits att en centralbank gör ytterligare räntesänkningar. Dessutom tenderar även kontrollerad inflation att med tiden fluktuera runt ett genomsnittligt värde. Så genom att ha en buffert över noll kommer centralbanken mindre ofta att behöva tillgripa andra åtgärder som tillgångsköp, även kallat kvantitativa lättnader eller riktade långfristiga refinansieringstransaktioner, även kallade TLTRO.
Skillnader mellan euroländerna
ECB upprätthåller prisstabilitet för hela euroområdet. Att sträva efter en inflation på 2 procent lämnar utrymme för inflationsskillnader mellan länderna i euroområdet. I idealfallet utjämnas dessa skillnader med tiden. Ett inflationsmål över noll hjälper till att hindra att vissa länder eller regioner tvingas leva med en alltför låg eller t.o.m. negativ inflationstakt som motvikt för att andra länder har alltför hög inflationstakt.
Uppdaterad i augusti 2021 för att återspegla resultatet av strategiöversynen 2020-2021.