PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 14 september 2023

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

Inflationen fortsätter att gå ner men beräknas fortfarande vara alltför hög under alltför lång tid. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. För att förstärka framstegen mot vårt mål beslutade ECB-rådet idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter.

Dagens räntehöjning återspeglar vår bedömning av inflationsutsikterna i ljuset av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation samt styrkan i den penningpolitiska transmissionen. I ECB:s makroekonomiska prognoser för euroområdet i september förutses en genomsnittlig inflation på 5,6 procent under 2023, 3,2 procent 2024 och 2,1 procent 2025. Detta är en upprevidering för 2023 och 2024 och en nedrevidering för 2025. Upprevideringen för 2023 och 2024 återspeglar främst en högre utvecklingsbana för energipriser. Underliggande pristryck är fortsatt högt även om de flesta indikatorer har börjat lätta. ECB:s experter har reviderat ned den prognosticerade banan för inflation, exklusive energi och livsmedel, något till ett genomsnitt på 5,1 procent 2023, 2,9 procent 2024 och 2,2 procent 2025. Våra tidigare räntehöjningar fortsätter att med kraft slå igenom. Finansieringsförhållandena har åter stramats åt och dämpar alltmer efterfrågan, vilket är en viktig faktor för att få tillbaka inflationen till målet. Med den allt starkare effekten som vår åtstramning har på inhemsk efterfrågan och det allt svagare internationella handelsklimatet har ECB:s experter sänkt sina tillväxtprognoser signifikant. De väntar sig nu att ekonomin ska växa i en takt på 0,7 procent 2023, 1,0 procent 2024 och 1,5 procent 2025.

Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor har nått nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att göra att substantiellt bidrag så att inflationen inom rimlig tid återvänder till vårt mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag kommer nu att mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förhållandena.

Ekonomisk aktivitet

Ekonomin kommer sannolikt att vara fortsatt svag under de kommande månaderna. Den har i stort sett stagnerat under det första halvåret i år och de senaste indikatorerna tyder på att den också varit svag under det tredje kvartalet. Lägre efterfrågan på export från euroområdet och effekten av strama finansieringsförhållanden dämpar tillväxten, inbegripet genom lägre bostads- och företagsinvesteringar. Även servicesektorn, som hittills varit motståndskraftig, börjar nu tappa fart. Med tiden bör ekonomin åter ta fart i och med en förväntad ökning av de reala inkomsterna, som med stöd av sjunkande inflation och en stark arbetsmarknad kommer att stärka hushållens konsumtion.

Arbetsmarknaden har ännu så länge varit motståndskraftig trots den allt svagare ekonomin. Arbetslösheten var kvar på en historiskt låg nivå på 6,4 procent i juli. Även om sysselsättningen ökade med 0,2 procent under det andra kvartalet avtar kraften. Också tjänstesektorn, som varit den främsta dragkraften i sysselsättningsökningen sedan mitten av 2022, skapar nu färre jobb.

När nu energikrisen avtar bör offentliga stödåtgärder fortsätta att avvecklas. Detta är viktigt för att undvika att driva upp medelfristigt inflationstryck, vilket annars skulle nödvändiggöra en ännu starkare penningpolitisk respons. Finanspolitik bör utformas så att vår ekonomi blir mer produktiv och att den höga statsskulden gradvis minskar. Åtgärder för att stärka euroområdets utbudskapacitet – som skulle stödjas om NGEU-programmet (Next Generation EU programme) till fullo implementerades – kan bidra till minskat pristryck på medellång sikt och samtidigt främja den gröna omställningen. Reformen av ramverket för EU:s ekonomiska styrning bör slutföras före årets slut och framsteg i riktning mot en kapitalmarknadsunion bör accelereras.

Inflation

Inflationen sjönk till 5,3 procent i juli men låg, enligt Eurostats snabbstatistik, kvar på samma nivå i augusti. Nedgången kom av sig eftersom energipriserna steg jämfört med juli. Livsmedelsinflationen har gått ned sedan toppen i mars men var fortfarande nästan 10 procent i augusti. Under de kommande månaderna kommer de kraftiga uppgångar som uppmättes under hösten 2022 att försvinna ur årstakten, och således dra ner inflationen.

Inflationen rensad från energi och livsmedel sjönk till 5,3 procent i augusti från 5,5 procent i juli. Varuinflationen gick ner till 4,8 procent i augusti, från 5,0 procent i juli och 5,5 procent i juni beroende på bättre utbudsförhållanden, tidigare energiprisnedgångar, lättnader i pristryck i de tidigare leden i produktionskedjan och svagare efterfrågan. Tjänsteinflationen tickade nedåt till 5,5 procent men var fortsatt på hög nivå p.g.a. kraftig konsumtion kopplad till semester- och reseutgifter samt hög lönetillväxt. Den årliga ökningstakten i ersättningen per anställd var konstant på 5,5 procent under det andra kvartalet. Bidraget från arbetskostnader i årlig inhemsk inflation ökade under det andra kvartal, delvis beroende på svagare produktivitet, medan bidraget från vinster föll för första gången sedan början av 2022.

De flesta mått på underliggande inflation har börjat sjunka sedan utbud och efterfrågan nu är mer i linje med varandra och bidraget från tidigare energiprisökning fasas ut. Samtidigt är inhemskt pristryck fortfarande starkt.

De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger i nuläget på runt 2 procent. Vissa indikatorer har ökat och behöver följas noga.

Riskbedömning

Hoten mot ekonomisk tillväxt ligger på nedåtsidan. Tillväxten kan emellertid bli långsammare om effekterna av penningpolitiken är kraftigare än väntat, eller om världsekonomin skulle försvagas, t.ex. som följd av en ytterligare avmattning i Kina. Omvänt skulle tillväxten kunna bli högre än beräknat om den starka arbetsmarknaden, stigande realinkomster och avtagande osäkerheten innebär att människor och företag känner mer tillförsikt och ger ut mer pengar.

Uppåtrisker för inflationen inbegriper nytt potentiellt uppåttryck på kostnaderna för energi och livsmedel. Dåliga väderförhållanden och den djupnande klimatkrisen kan ytterligare driva upp priserna på livsmedel mer än beräknat. En ihållande ökning i inflationsförväntningarna över vårt mål eller högre löneökningar och vinstmarginaler än beräknat skulle också kunna driva upp inflationen, även på medellång sikt. Däremot skulle svagare efterfrågan, t.ex. som resultat av ett starkare penningpolitiskt genomslag eller ytterligare försämrat ekonomiskt klimat utanför euroområdet, leda till lägre pristryck framför allt på medellång sikt.

Finansiella och monetära förhållanden

Vår penningpolitiska åtstramning fortsätter att få kraftigt genomslag i bredare finansieringsförhållanden. Finansiering har åter blivit dyrare för bankerna i och med att sparare ersätter dagslån med tidsbunden inlåning som ger högre ränta och även p.g.a. den pågående utfasningen av ECB:s riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO). De genomsnittliga utlåningsräntorna på företagslån och bolån fortsatte att stiga i juli, till 4,9 respektive 3,8 procent.

Kreditutvecklingen har försvagats ytterligare. Lån till företag växte i en årstakt på 2,2 procent i juli, en nedgång från 3,0 procent i juni. Även lån till hushåll ökade mindre kraftigt, med 1,3 procent, efter 1,7 procent i juni. I årstakt, baserat på de senaste tre månaderna, minskade lån till hushåll med 0,8 procent, vilket är den kraftigaste minskningen sedan euron infördes. Som resultat av svag utlåning och minskningen i Eurosystemets balansräkning sjönk den årliga tillväxttakten i det breda penningmängdsmåttet (M3) från 0,6 procent i juni till sin lägsta nivå någonsin på -0,4 procent i juli. Uppräknat till årstakt baserat på de senaste tre månaderna minskade M3 med 1,5 procent.

Slutsats

Inflationen fortsätter att gå ner men beräknas fortfarande vara alltför hög under alltför lång tid. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. För att förstärka framstegen mot vårt mål beslutade ECB-rådet idag att höja ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Baserat på vår aktuella bedömning anser vi att ECB:s styrräntor har nått nivåer som, om de upprätthålls under tillräckligt långt tid, kommer att göra att substantiellt bidrag så att inflationen inom rimlig tid återvänder till vårt mål. Våra framtida räntebeslut kommer att säkerställa att ECB:s styrräntor sätts på tillräckligt restriktiva nivåer så länge som är nödvändigt. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat vid behov justera alla våra instrument så att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.