Minnesmärke vid Grossmarkthalle
En överlevare berättar
Edith Erbrich överlevde Holocaust. År 1945 deporterades Edith och andra i hennes familj från Grossmarkthalle till Theresienstadt – ett Holocaust-getto och koncentrationsläger. Hon är en av de få överlevande som kommit tillbaka till Frankfurt. Fram till denna dag besöker hon regelbundet minnesmärket.
Lyssna på hennes berättelseÅren mellan 1941 och 1945 är ett mycket mörkt kapitel i Grossmarkthalles historia. Källaren i den östra flygeln användes nämligen som samlingspunkt för deporteringen av judar. Här sattes över 10 000 personer ur Frankfurts judiska befolkning på tåg som förde dem till olika koncentrationsläger. Bildgalleri
ECB och den judiska gemenskapen i Frankfurt beslutade redan 2001 att lansera en internationell tävling för utformning av ett minnesmärke. Staden Frankfurt am Main organiserade sedan tävlingen mellan 2009 och 2011, i nära samarbete med den judiska gemenskapen i Frankfurt och ECB. Det vinnande bidraget, som togs fram av arkitekterna KatzKaiser, riktar framgångsrikt in sig på tillgängliga fragment ur historien och skapar med dessa en berättelse som symboliserar komplexiteten i deportationen utan att avleda uppmärksamheten från själva platsen. Detta gäller i lika hög grad den byråkratiska processen bakom brottet och brottet i sig, dvs. deporteringen.
Gång- och cykelväg, ställverk och järnvägsspår på allmän mark
Den del av minnesmärket som är tillgänglig för allmänheten finns på landremsan öster om Grossmarkthalle, där en gång- och cykelväg anlagts mellan stadsdelen Ostend och floden Main. Den här nya vägen, tillsammans med de gamla järnvägsspåren och ett ställverk, tjänar som en påminnelse om deporteringen av judiska kvinnor, män och barn. En gångbro med trappa har också bevarats. Här tog man farväl av sina nära och kära eller såg helt enkelt på av nyfikenhet.
Ramp och källarrum på ECB:s tomt
En betongramp leder från den östra tomtgränsen ner till källarrummen i Grossmarkthalle som en markering av den gamla källaringången och bildar därigenom ett avbrott i landskapet. Rampen omges av två betongmurar. Via en glaspanel på tomtgränsen kan man kika ner mot källaringången och “historiens djup”. Det källarrum där personer hölls innan de deporterades har till största delen bevarats i sitt ursprungliga skick och utgör därigenom en autentisk del av minnesmärket. För att besökare och förbipasserande ska få insikt i deporteringen ur flera olika synvinklar har vittnesmål från offer och betraktare graverats in i de olika delarna av minnesmärket. Meningen är att man ska stöta på den här informationen under en vandring i Frankfurts "gröna bälte" utan att det är en planerad utflykt för att se minnesmärket.